[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Fairway Forward är ett samarbetsprojekt mellan det finska och svenska maritima klustret som inrättades i början av året. Bakom projektet står Svensk Sjöfart, Sveriges Hamnar, Rederierna i Finland, Finnish Marine Industries och Finnish Port Association. 

– Det är viktigt att vi samarbetar för att lära av varandra och skapa innovationer. Finland och Sverige har en mycket hög kunskapsnivå och kompetenta yrkesverksamma, som behövs för att utveckla grönare och smartare sjöfart. De nordiska länderna leder vägen mot en miljövänlig och hållbar maritim sektor och genom detta seminarium hoppas vi att flera goda idéer framkommer, säger Rikard Engström, vd Svensk Sjöfart.

Lära av varandra

Seminariet handlade om att dela erfarenheter och lära av varandras goda erfarenheter. 

– När vi startade Fairway Forward-samarbetet mellan de finländska och svenska sektorerna förstod vi att vi delar många gemensamma utmaningar och likheter. Vi kanske är ganska bra men vi är båda små länder vad gäller sjöfart, i synnerhet ur ett forsknings- och utvecklingsperspektiv. Men vi vill vara på framkant i att utveckla en mer och mer hållbar sjöfartssektor, inkluderande hamnar och andra delar av den maritima industrin, sa Rikard Engström i sitt välkomsttal.

Regionalt samarbete

Dagens inledningstalare var Helena Tuuri, utrikesråd och östersjöambassadör vid utrikesministeriet i Finland, med ett uppdrag där det ingår att skapa nätverk och kontakter med olika intressegrupper.

– En allt viktigare form av samarbete är regionalt samarbete. Det sker på flertalet sätt inom många organisationer kring Östersjön, var ett av hennes budskap till seminariedeltagarna.

Segelfartyg

Under seminariet presenterades en rad positiva exempel från de båda länderna. Per Tunell, Chief Operating Officer, Wallenius Marine, inledde med att presentera det pågående projektet med att utveckla ett vinddrivet biltransportfartyg.

– Vi kommer nu till ett skede där vi evaluerar olika designalternativ. Projektet pågår till början av 2022 och målsättningen är att ha ett koncept färdigt för beställning. Fartyget kan vara i trafik omkring 2025, vilket är ambitiöst, men görbart.

Viktig programvara

Håkan Enlund, Executive Vice President, Sales and Marketing på varvet RMC, talade om innovativ färjedesign och intelligent skeppsbyggnation med Wasalines nybygge som exempel. Han lyfte också fram problem med programvara och deras funktionalitet i framtiden.

– Olika leverantörer av utrustning har sin utveckling av programvara i olika faser. En lösning är att öka öppenheten vid utveckling av programvara och införa så kallat open protocol för gränssnitten.

Enligt honom innebär ökad automation och integrering av invecklade och avancerade system att det skapas nya svaga punkter i fartygen.

– Instabilitet i programvara och kontroll uppstår hela tiden. R&D-satsningarna på autonoma fartyg kanske ger högre pålitlighet vad gäller komponenter och därmed ökad säkerhet, men vi måste komma ihåg att alla komponenter och mjukvara måste utväxla data med utrustningen bredvid. En mission based design är obestridlig i detta fall. Jag hoppas att politikerna lyssnar på att vi behöver utbildning på plats, möjlighet till praktik. Vi måste förbättra volymen av R&D och att integrera lagstiftningen i denna utvecklingsfas. Det är ingen idé att vi gör många innovationer när myndigheterna sedan kommer och säger vad vi får göra. Vi måste ha myndigheterna ombord också i utvecklingsfasen så att lagstiftningen hinner med vad teknologin driver på.

Standard saknas

Jens Ole Hansen, Chief Operating Officer på Forsea, berättade om erfarenheterna från elektrifieringen av två färjor på linjen Helsingborg–Helsingör. Han sa att det inte har varit någon enkel process.

– Det finns inga regler för framdriftssystem med batterier. Lyckligtvis kunde vi kopiera arbetet från det första fartyget till det andra men om någon vill göra samma sak måste man göra exakt samma arbete på nytt, det går inte att utnyttja det vi har gjort eftersom det inte existerar någon standard.

Skapar handavtryck

Andreas Slotte, Head of Sustainable Development på Helsingfors hamn informerade om att omkring 80 procent av utsläppen i hamnområdet kommer från fartyg. Andra källor är exempelvis arbetsmaskiner och trafik inom hamnområdet. Han säger att det finns många sätt att minska utsläppen i hamn. 

– Landström reducerar omkring 50 procent av CO2-utsläppen vid kaj. Nästa år bygger vi sådana möjligheter för Tallink Siljas fartyg på linjen Helsingfors–Stockholm och året därefter står de snabbgående färjorna i Västra hamnen i turen. År 2022 blir den första anslutningen för landström tillgänglig för kryssningsfartyg. Redan i dag är Viking Lines Fartyg på linjen Helsingfors–Stockholm kopplade till landström.

Han berättar också att hamnen investerar ytterligare i utrustning för automatisk förtöjning. Tiden för ankomst och avgång förkortas och fartygen i tidtabellsbunden trafik kan reducera farten och spara bränsle.

– Detta är ett sätt att skapa ett positivt carbon handprint (uttryck för positivt klimatavtryck, reds. anm.) för rederier, menar han.

STM-projekt

Linda Astner på Gävle hamn redogjorde för hamnens satsningar på modern hamnteknik. Hamnen började 2016 arbeta målmedvetet med processen kring hamnanlöp.

– Vi kom fram till att det för varje hamnanlöp krävdes elva steg där någon måste fatta ett beslut och manuellt utbyta information samt informera om detta.

Hamnen deltar tillsammans med Raumo hamn i Finland i STM-projektet EfficientFlow som leds av Sjöfartsverket.

– Vi planerar att under våren släppa en port activity-app. Den blir tillgänglig för alla aktörer i hamnen och för fartygen. Vi samlar data från många olika källor. På sikt hoppas vi på att bygga in någon grad av artificiell intelligens.

Ekosystem

Sanna Sonninen talade om samarbete och ekosystem. Vilka blir de globala ledarna vad gäller nya saker som autonom sjöfart och hur ser de ut?

– Svårigheten när man startar någonting helt nytt där i själva verket inte speciellt många ens förstår vad det gäller är att förstå vad som är de styrande faktorerna. För några år sedan talade vi enbart om fartyg. Nu talar vi om transportsystem. Det är orsaken till att vårt ekosystem inte enbart fokuserar på tekniken, utan i synnerhet på frågor kring regelverk, etik, trafikkontroll, säkerhet och operationella synpunkter. Det krävs en holistisk syn på det ämne som utvecklas i ekosystemet.

Hon säger att skönheten i ett ekosystem är att man delar sitt kunnande.

– Man kan fokusera på de områden som är viktigast för den egna verksamheten, men fortfarande dela och förstå helheten.

Think tank och paneldiskussion

Eftermiddagen avslutades med en ”think tank” för grön och smart sjöfart samt en paneldiskussion  om hur vi kan upprätthålla konkurrenskraften för det europeiska maritima klustret.

Moderator för paneldiskussionen var Vesa Marttinen (Wärtsilä) och panelen bestod av Christine Hanefalk (Sveriges Hamnar), Mikki Koskinen (ESL Shipping), Johan Büser (svensk riksdagsledamot) och Mats Löfström (ledamot i Finlands riksdag).

[/flowy_subscriber_only]