Fotograf: Henrik Ekberg

Kategori: Specialfartyg

Nytt manifest för pråmtrafik

Flera projekt är på gång, men politiska beslut krävs för att få igång pråmtrafiken på allvar i Sverige. På fredagen arrangerades ett frukostmöte om det femte trafikslaget.   

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]e. På fredagen arrangerades ett frukostmöte om det femte trafikslaget.   

I höstas blev det klart att pråmaktören Avatar Logistics köper sitt första fartyg och tillsammans med Sand & Grus AB Jehander börjar trafikera Mälaren och centrala Stockholm.

”Utnyttja pråmtrafiken”

Som ett nästa steg arrangerades på fredagen ett miniseminarium där nämnda bulkfartyg Jehander 1 visades upp för åhörarna vid Hammarby kaj.

– Samhället säger att vi inte kommer att nå transportsektorns miljömål med att minska utsläppen med 70 procent fram till 2030. Samtidigt ökar trafiken. Trafikverket säger att vi kanske kan nå halvvägs, och att det kommer att krävas en förändrad inriktning. Vi säger: utnyttja pråmtrafiken i citylogistiken och i de inre vattenvägarna, inledde Anna Hammargren, marin konsult, som tillsammans med Avatar Logistics arrangerade fredagsmötet.

Kartläggning

Fem föredrag betades av på knappt en timma. Bland annat från industrin genom Heidelberg Cement och Betongindustri som båda vill se mer pråmtrafik för att frakta byggnadsmaterial vattenvägen. Men också Stockholms stad fanns på plats genom Amanda Baumsgartner, godsstrateg på trafikkontoret.

– Vi ser vattenvägarna som en outnyttjad resurs och nästa vecka kör vi igång ett projekt där vi ska kartlägga omlastningspunkter. Vi ska granska kajerna, hur el-anslutningsmöjligheterna ser ut, vilka ägarna är och hur väg- och järnvägsanslutningarna ser ut. 

Frakta bränsle

Sandra Frosth på Ecoloop talade om att använda pråmar för att forsla bort bergsmassor från tunnelbaneprojektet på Blasieholmen. Fokus för mötet låg i första hand på bulk, men Anna Hammargren poängterade att även containrar, tank och roro är segment som lämpar sig för pråmtrafik.

Detta blev tydligt när vd:n för Avatar Logistics Johan Lantz redogjorde för aktuella businesscase. Ett av dem är Preems projekt att frakta bränsle med pråm mellan Göteborg, Lysekil och Karlstad. Ett projekt som har grusats på grund av att sträckan mellan Göteborg och Lysekil inte är klassad som inre vattenväg.

– Men nu har Transportstyrelsen gett ett förslag till regeringen att klassa detta område som inre vattenväg om man kör på en ny farled innanför Tjörn och Orust. Det här har också Sjöfartsverket börjat titta på. Så det känns lite som att Trafikverket och Transportstyrelsen så smått börjar hänga på detta nu.

Mälarhamnar står redo

Nästa case rör Mälarhamnar och nya Stockholms Norvik där containerfeeder-trafik diskuteras i de inre vattenvägarna från Norvik till Västerås och Köping. Något som Carola Alzén, vd på Mälarhamnar, förstås välkomnar.

– Det finns oerhört mycket containeriserat gods som skulle kunna gå vattenvägen. Vi står helt redo att ta emot mer volymer. I Norge är de avundsjuka på att vi har Mälaren. Men vi måste ju utnyttja vattnet. 

Särskild handlingsplan

På plats vid Hammarby kaj var bland andra politiker från trafikutskottet, pråmexperter från Holland, Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén och nye samordnaren Pia Berglund.

– Pråmtrafiken ingår i mitt uppdrag och det första jag ska göra nu är att kartlägga kajer och omlastningsytor i hela landet. Vi ska även ta fram en särskild handlingsplan för pråmtrafiken, mycket av kunskapen som krävs för att ta fram den finns här i dag, sa Pia Berglund. 

Manifest för pråmtrafik

En hel del återstår dock för politiker och myndigheter att besluta om innan pråmtrafiken kan få fart i Sverige och innan det kan bli ett alternativ som bär sig ekonomiskt. Detta finns samlat i ett färskt pråmtrafikmanifest som delades ut på fredagen. Först och främst måste regeringen klubba igenom pråmtrafiken som ett femte transportslag, ett landbaserat sådant, skilt från övrig handelssjöfart och med Trafikverket som ansvarig myndighet. Man vill se en avgiftsbefrielse från farleds- och lotsavgifter och nödvändig isassistans om det skulle behövas.

Inte sjöfart

Enligt manifestet ska vi i Sverige lära oss av andra EU-länder och utgå från det befintliga EU-regelverket för pråmtrafik och samtidigt undvika svenska särregler. Man vill också se stimulansåtgärder så att varuägare och transportköpare kan lägga om sin logistik och satsa på pråmtrafik.

– Även om det grundläggande tekniska EU-regelverket infördes i Sverige 2014 så har vi ännu inte fullt ut implementerat det. Som till exempel lots och myndighetsfrågan. Pråmtrafik ska inte betraktas som sjöfart utan som ett landbaserat femte transportslag, sa Johan Lantz.  

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]