[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]mulatorcentret Chalmers.
– Vi sitter här för att komma lite närmare näringen, tanken är att vi ska kunna fungera lite som ett smörjmedel mellan näringen, myndigheten och forskningen, säger Fredrik Karlsson på Sjöfartsverkets nya avdelning Innovation och utveckling.
Sedan Sjöfartsverket i Göteborg lämnade sina lokaler ute i hamnen med adress Sydatlanten har man etablerat verksamheter på sammanlagt sex platser i och runt staden.
Brett spektrum
Fredrik och ett par kollegor har flyttat in i Lindholmen Science Park, vägg i vägg med Chalmers.
– Vi kommer att bli fem personer som sitter här. Vi försöker samla ett så brett spektrum som möjligt här. Vi flyttade in för ett par veckor sedan och har tyvärr redan haft inbrott, vad är det för tjuvar som jobbar på första maj? Vi ska ha en liten invigning den 19 maj, säger Fredrik Karlsson där han står bland ouppackade lådor och tavlor på golvet och en lånedator på sitt nya skrivbord.
Fredrik Karlsson har varit på Sjöfartsverket i åtta år, sedan 2004. Han blev kvar efter att under en kort tid kört lotsbåt. Karriären till sjöss inleddes som fartygselektriker innan han blev sjökapten och seglade på norska kemtankers.
– Min titel nu är innovationskoordinator och det kan man ju fundera på vad det betyder, men jag ska försöka snabba upp idéer och koppla samman folk som sitter och klurar på sina kammare. Vi har inte så mycket medel själva att fördela men vi kan hjälpa till med ansökningar till Vinnova och EU.
Mycket pengar
Motorways of the Seas är ett så kallat ramprogram inom EU och som en del av det finns något som heter Mona Lisa som Sjöfartsverket leder. Mona Lisa har fyra så kallade aktiviteter, den första handlar om dynamisk ruttplanering, den andra om verifiering av certifikat, den tredje om sjömätning i Östersjöns Helcom-farleder och den fjärde om informationsutbyten mellan nationella sjöfartsmyndigheter och andra intressenter.
– Det har totalt 22,5 miljoner Euro i budget, det är mycket pengar men sjömätning är dyrt. Aktivitet tre, sjömätningen, har 85 procent av budgeten och det ska räcka till större delen av alla Helcom-farleder och det är en stor del av Östersjön.
Fredrik Karlsson jobbar dock inte med sjömätningen utan mer med certifikaten och ruttplaneringen.
– Jag är aktivitetsledare för tvåan, certifikaten. Den har sin bakgrund i något så tråkigt som att vi fick en anmärkning av Riksrevisionen för att vi inte kontrollerade alla fartyg som har lotsdispens. Vi kontrollerar bara i de hamnar vi har VTS och det är långt ifrån alla. Då tänkte vi att om vi kan dela ut någon sorts kort och elektronisk dosa som befälhavaren kan stoppa i sitt kort i så att vi kan se att han har lotsdispens, så skulle det vara bra.
Ett system som påminner om det obligatoriska systemet med färdskrivare som finns i lastbilar och som fått viss kritik från skeppare vana att inte bli övervakade.
– Vi har gjort en undersökning tillsammans med Chalmers och det visade sig att det inte var så stort motstånd.
Ett helhetsgrepp
Övervakning skulle man också kunna kalla den kanske mest spännande delen av Mona Lisa, den dynamiska ruttplaneringen. Där det är meningen att fartyg, myndigheter och hamnar ska kunna ta del av helt uppdaterad information om väder, trafiksituation i hamnar och allt annat som kan påverka resan för att på så vis göra det möjligt att välja bästa rutt och fart för att komma fram säkert och i bästa tid till hamnen.
– Weather routing är inget nytt men vi tar ett helhetsgrepp som ingen tagit förr.
Med det föreslagna systemet kommer man från land, myndigheter och rederi, kunna se precis vilken planering fartygen har, något som inte minst EU gillar efter vinterns katastrof med Costa Concordia. Somliga tror det kan bli en världsstandard.
– Man ska komma ihåg att vi bara tar fram koncept, sedan är det upp till IMO.
[/flowy_subscriber_only]