[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]eten på Ystad–Rönne.

Några minuter efter att Leonora Christina lämnat kajläget i Ystad lägger befälhavaren Sören Christian Schow in en högre växel, den sydskånska hamnstaden försvinner snabbt i horisonten. Om drygt en timme och tjugo minuter kommer de hundratalet passagerarna att kunna gå iland på Bornholm.

Utanför går vågorna höga och vindhastigheten ligger runt 15 till 16 sekundmeter, men Leonora Christina ligger stabilt i sjön. Dagen innan visade vindmätaren mellan 17 och 18 sekundmeter. Sören Christian Schow som tidigare var befälhavare på den betydligt mindre katamaranen Villum Clausen på samma sträcka, förklarar att det är stor skillnad på hur fartygen hanterar tuffare väderleksförhållanden, medan han tittar ut över bryggan där tre kollegor sitter. 

– På grund av Leonora Christinas höjd och storlek klarar hon högre vågor och kraftigare vindar och ligger bättre i sjön. Villum Clausen klarar runt tre meter höga vågor medan Leonora Christina klarar upp till meter fem höga vågor, säger han och visar ett diagram över våghöjd och hastighet. När de riktigt stora vågorna går sänker katamaranen hastigheten för att inte komforten ombord ska bli alltför påverkad. 

Klarar 40 knop

De fyra MAN-motorerna utvecklar 9 100 kW, vilket ger en servicefart på runt 36 till 37 knop. Hon klarar 40 knop, men då utan last. Rent tekniskt sett så skiljer sig inte Leonora Christina och Villum Clausen, som byggdes år 2000, så mycket från varandra. 

– Man kan säga att Leonora Christina har finputsat tekniken. Men en del nya grejer har vi, framförallt bogpropellrar och nightvision-system, säger Sören Christian Schow och tillägger:

– Vi får se hur mycket användning vi får för nightvision-systemet, men det är ju alltid en trygghet att ha det stödet i alla fall.

Annat är det med de infällbara bogpropellrarna, en i varje ponton. Dessa gör att manövreringen i hamn förenklas. Leonora Christina går in till kaj och lossar och lastar inom 20 minuter innan det är dags för nästa tur. Det är lite bökigare för fartyget inne i Ystads hamn, när hon närmar sig kaj måste hon lägga om 90 grader och gå med aktern längs med kajen innan hon kan lägga till.

Danska staten och Clipper A/S som äger 50/50 i rederiet Færgen som driver trafiken mellan Ystad och Rönne pungade ut med SEK 550 miljoner för HSC-färjan Leonora Christina. Med kapacitet för 1 400 passagerare och 356 personbilar fördubblar hon kapaciteten på linjen. Katamaranens bildäck har ett hissbart däck, vilket ger en stor flexibilitet. Fartyget, 10 371 brutto, har en längd på 112,6 meter och bredd på 26,2 meter.

Reservkatamaran

Villum Clausen finns kvar på Bornholm som reservfärja. 

– Vi kan sätta in Villum Clausen på ett dygn, övriga tiden ligger hon vid kaj i Rönne,  säger John Steen–Mikkelsen, vd på Færgen och fortsätter:

– Rent ekonomiskt går inte det ihop, men staten betalar för det och i det nya koncessionsavtalet framgår att det ska finnas en reservkatamaran på Bornholm. Nästa sommar kommer vi att trafikera Ystad–Rönne med både Leonora Christina och Villum Clausen, vilket gör att vi ökar från fem tur/retur-resor per dygn till åtta.

Motorproblem

Villum Clausen har trafikerat sträckan mer än beräknat den här sommaren vilket beror på att Leonora Christina som levererades från Austal Ships i Fremantle, Australien, fick motorproblem i början av juli. Detta gjorde dels att besättningen missade viktig träning med fartyget, dels att rederiet förlorade intäkter. 

– Vi fick problem med smörjoljeventiler i maskinerna. När fartyget kom hem från Australien så valde vi att skicka ner vissa delar av motorerna till MAN i Tyskland för kontroll. Tyvärr visade sig problemen så allvarliga att fartyget behövdes tas ur drift. MAN flög in 24 man, de jobbade dygnet runt i 15 eller 16 dagar med att byta ut delar i sammanlagt 80 cylindrar, säger John Steen–Mikkelsen och fortsätter:

– Detta gjorde att Leonora Christina knappt hann börja trafikera innan hon försvann från turlistan. Vi hade väldigt mycket passagerare bokade under torsdagar, fredagar och lördagar. Totalt behövde vi därför flytta runt 4 500 bokningar till andra fartyg i flottan, framförallt till Villum Clausen. I och med alla ombokningar fick vi svart på vitt att det finns underlag för den kapacitetsökning som Leonora Christina innebär.

Ökad ombordförsäljning

Det bor över 40 000 människor på Bornholm, under sommaren ökar öns befolkning avsevärt med alla turister som reser via antingen Ystad, Köge eller Sassnitz. På vintern är det inte många turister som hittar till den idylliska ön i Östersjön som är belägen 40 kilometer sydost om Skåne och cirka 170 kilometer från Köpenhamn. Så frågan är om den kraftiga investeringen Færgen gjorde i Leonora Christina kan bära sig. John Steen–Mikkelsen visar tydligt att han tycker frågan är fel ställd. 

– Ön är en del av Danmark. Man måste upprätthålla en viss förbindelse med fastlandet. Och vi har sett en kapacitetsbrist sommartid, något som ägarna har velat åtgärda. Leonora Christina tar inte bara mer last och passagerare utan erbjuder ökade intäktsmöjligheter ombord, vi har redan ökat ombordförsäljningen med över 30 procent den korta tid Leonora Christina har seglat.

Sköna skinnfåtöljer

Katamaranen har en restaurang i fören samt en bistro och shoppingdel i mitten av fartyget. Matborden i fören fylldes snabbt under seglingen Sjöfartstidningen medverkade på.

– Det är lite nytt det här, normalt sett har inte katamaraner passagerarutrymmen längst fram i fartyget men det är ju där folk vill vara, säger John Steen–Mikkelsen som rekryterat personal från sitt gamla rederi Scandlines för att öka försäljningen.

– De är vana från catering och försäljning på Östersjön, något vi tagit fasta på är att ha en bra produktmix och bra flöde. 

Förutom mat och shopping har Færgen lagt en hel del krut på själva komforten ombord, två passagerardäck ger en luftig miljö. Kommersen sker på det nedre av däcken medan loungen är placerad överst. Loungeavdelningen har utrustats med sköna skinnfåtöljer för den som vill läsa en bok eller kanske ta en tupplur.

– Det är viktigt att passagerarna åker bekvämt, då ökar möjligheterna att de återkommer till oss som resenärer.

Ingen munter läsning 

John Steen–Mikkelsen hade ett tydligt uppdrag när han rekryterades till rederiet från Scandlines och det var att vända den negativa ekonomiska utvecklingen och konsolidera bolaget. Danske Færger A/S (Færgen) som grundades i fjol är en sammanslagning av flera danska färjerederier som ägts av Clipper och danska staten.

Rederiets första årsredovisning var ingen munter läsning, en förlust på DKK 118 miljoner. Förlusten beror delvis på engångskostnader i samband med fusionen och de höga kostnaderna för färdigställandet av färjan Kanhave. Konstruktionen av Kanhave och dess första tid i trafik kostade mycket mer än kalkylerat.  Räkningen för den extra mankraft som krävdes för att forcera byggandet av fartyget, seglingen till Danmark och modifieringsarbetena som gjordes i Hou plus skiljedomsavgörandet med varvet och kancelleringen av systerfartyget, landade på totalt 15 miljoner euro. Vidare ledde den hårda vintern i Danmark till minskat resande och därmed mindre omsättning på bolagets färjelinjer.

– Vi försöker banta ner antalet färjor och göra saker och ting effektivare på de åtta olika rutterna. Vi håller på att byta ut de gamla fartygen mot nya, för att öka volymerna där det idag finns kapacitetsbegränsningar. Ägarna har tillfört DKK 200 miljoner för att konsolidera bolaget. Uppgiften är att stabilisera bolaget och få det att växa.

Double-ended ferries 

Leonora Christina är det första i den nya generationen färjor, men rederiet har även tre mindre färjor under byggnation på Sietas-varvet i Hamburg. Det är så kallade double-ended ferries med en överfartstid på 45 till 60 minuter.

– De är mer anpassade för inrikestrafik och får en kapacitet på 120 bilar. En färja ska sättas in på Samsölinjen medan de övriga två ska till Langeland. Vi gör detta för att kunna hantera fler lastbilar och bilar. När färjorna levereras kommer vi också att sälja av några fartyg.

Reducerad bränsleförbrukning

Sietasbyggena anpassas för att så småningom kunna installera gasdrift. Även om Leonora Christina inte har gasdrift kommer hon inte att ha några problem att klara de kommande svavel- och kvävebegränsningarna i Östersjön. Utsläppen från de fyra dieselmotorerna ligger långt under de kommande tillåtna nivåerna, dessutom är fartyget utrustat med avgasrengöring. För att ytterligare spara miljö och bränsle har man landelsanslutning när fartyget ligger vid kaj under natten i hemmahamnen Rönne. 

– Jämfört med Villum Clausen har vi också reducerat bränsleförbrukningen med 20 procent, säger John Steen–Mikkelsen och fortsätter:

– Vi har bara ett fartyg i flottan som inte uppfyller de kommande strängare miljökraven, vi har inte beslutat ännu hur vi ska möta kraven för henne.

Bornholm största marknaden

Færgen har gjort sig av med en gammal trotjänare, Due Odde, till köpare i Nya Zealand. Due Odde har bland annat seglat på Ystad men senast trafikerade hon mellan Köge och Rönne. För att klara kapacitetsbehovet på sträckan mellan det danska fastlandet och Bornholm så har Hammerodde, som trafikerar linjen, byggts om vid STX Europes varv i Helsingfors. Färjan har utrustats med ett extra bildäck, byggt ovanför det nuvarande väderdäcket. Färjan har också utrustats med nya hytter för passagerare med funktionshinder. Man har också utökat kapaciteten för skolelever. Hammerodde har även ändrats under vattenlinjen. Fartyget har fått nya propellrar och roder för att spara bränsle. En ankstjärt har monterats på skrovet för att öka stabiliteten. Færgens 14 fartyg trafikerar rutterna Kolby Kaas–Kalundborg, Sälvig–Hou, Rönne–Ystad, Rönne–Köge, Rønne–Sassnitz, Spodsbjerg–Tårs, Böjden–Fynshav och Esbjerg-Fanö. 

– För Færgen är Bornholm den största marknaden, och för Bornholm är Ystad den viktigaste länken till fastlandet, framförallt på passagerarsidan. 90 procent av bilarna går via Ystad medan 80 procent av lasten, trailrar etcetera går via Köge. Mycket varor och produkter ska till Rönne, framförallt sommartid. Men eftersom ön har både fiskeindustri och tillverkning är det även mycket trailrar som går ut. 

Linjen mellan Rönne och Sassnitz trafikeras april–oktober. Under sommaren har antalet passagerare och bilar på linjen ökat med 24 procent.

– De tyska konsumenterna har god köpkraft men det märks även att turismen från Polen ökar, vilket hänger ihop med landets ekonomiska utveckling, säger John–Steen Mikkelsen.

Starkt engagemang 

Bornholmstrafikken, numera Færgen A/S har alltid valt namn med lokal anknytning till sina Bornholmsfärjor. Men sällan har väl åsikterna gått isär så mycket som valet av Leonora Christina.

Namnvalet tvingade fram en allmän omröstning på ön där 9 340 personer deltog. 50,22 procent röstade för att behålla Leonora Christina, trots att namnet kommer från en adelsdam som på 1600-talet dömdes och fängslades för landsförräderi.

– Det är väldigt viktigt att vi har folket på Bornholm med oss och det stora antalet röstande visar på det starka engagemanget i färjetrafiken och färjorna, sa Per Gullestrup, styrelseordförande i Færgen A/S.

 

[/flowy_subscriber_only]