Lighthouse har kartlagt konsekvenserna av utflaggningen i en ny förstudie.

Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Forskning | Politik

Ny rapport: Inflaggningen behöver öka

Landets försörjningsförmåga vid kristider är hotad, kunskapen om sjöfart minskar och miljardbelopp går förlorade. Det är några av konsekvenserna av utflaggningen enligt en ny förstudie från Lighthouse.
Antalet svenskflaggade fartyg har minskat med närmare 60 procent under det senaste halvseklet. Det samtidigt som dagens 180 svenskflaggade handelsfartyg (fartyg på minst 300 brutto) är för få för att kunna hålla landet med en stabil försörjning i en kris. Det slås fast i en ny förstudie från Lighthouse med titeln ”Nyttan med svenskflaggade fartyg och betydelsen av en ökad inflaggning för Sverige”. 

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]venskflaggade handelsfartyg (fartyg på minst 300 brutto) är för få för att kunna hålla landet med en stabil försörjning i en kris. Det slås fast i en ny förstudie från Lighthouse med titeln ”Nyttan med svenskflaggade fartyg och betydelsen av en ökad inflaggning för Sverige”. 

Enligt studien är det ”en viktig möjliggörare för att nå regeringens näringspolitiska mål om att stärka svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler jobb och växande svenska företag och ekonomi”. Många intervjuade nämner ”stämpelskatten” som en av nyckelfaktorerna till att svensk flagg är oattraktiv.

– Politiken behöver gå in och ändra så att det blir möjligt för svenska rederier att göra affärer med vinst utan att behöva tänka på hur rutten ska gå för att man ska komma undan den här typen av skatt som inte andra länder har, säger Cecilia Strokirk, projektledare på RISE som lett arbetet med rapporten.

Studien slår också fast att nyttan med svensk flagg handlar om mycket mer än så, till exempel om kompetens- och kunskapsförsörjning. Enligt studien märks det tydligt att förståelsen och kunskapen om sjöfart hos gemene man samt hos politiker har minskat i takt med att svenska fartyg flaggats ut.

– Det drabbar inte bara sjöfartsnäringen i sig utan även myndigheter, försäkringsbolag, tillverkande företag och andra kringtjänster. Hur ska till exempel en spis se ut på ett fartyg? Bara en sådan enkel sak kräver specialkompetens, säger Cecilia Strokirk.

På en internationell nivå slår studien även fast att det är viktigt att den svenska sjöfarten har en stark röst, till exempel inom FN:s sjöfartsorganisation IMO.

– Den rösten blir såklart svagare ju fler människor man tappar över tid. När folk går i pension eller går över till andra yrken försvinner kompetensen och det är svårt att rekrytera ny när det till exempel inte finns tillräckligt med praktikplatser på svenskflaggade fartyg, säger hon.

Rapporten Nyttan med svenskflaggade fartyg och betydelsen av en ökad inflaggning för Sverige är författade av Cecilia Strokirk, Henrik Klintenberg, Sara Rogerson, Andreas Bach, Zeeshan Raza, RISE och går att läsa här.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]