[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Det var i förra veckan som Nicaraguas parlament röstade ja till att låta den kinesiske telekom-mogulen Wang Jing och hans bolag HK Nicaragua Canal Development Investment Co prospektera en kanal tvärs igenom det lilla latinamerikanska landet. 

Uppgifter om exakt var den nya kanalen ska komma att byggas är än så länge knapphändiga. Däremot så rapporteras det att de högtflugna planerna – förutom en ny kanal – innefattar två frihandelszoner, en järnväg, en oljeledning samt en flygplats. 

Stärka ekonomin 

Syftet är att skapa en konkurrent till Panamakanalen och ge ett välkommet lyft till landets ekonomi. 

– Centralamerika befinner sig i centrum av de globala handelsflödena mellan nord och syd samt mellan öst och väst, och vi är säkra på att Nicaragua är den perfekta platsen för ett nytt internationellt sjöfarts- och logistiknav, sade Wang Jing i ett uttalande efter parlamentets godkännande. 

Osäker lönsamhet

Men kostar det så smakar det. Projektet är kostnadsberäknat till USD 40 miljarder och kritikerna är tveksamma till om det verkligen kommer att generera tillräckligt med vinst för att locka till sig de internationella investerare som krävs. Dessutom menar många att det är tveksamt om sjöfarten mellan Asien och västra halvklotet verkligen kommer att öka såpass mycket att det behövs en ny kanal.

– Visst kommer världshandeln att växa. Men den stora frågan är vilka vägar handeln kommer att ta. Det är där den stora utmaningen ligger för Nicaragua, säger Paul Bingham, chef för ekonomiska analyser vid det tekniska projekteringsföretaget CDM Smith till den amerikanska nyhetsbyrån ABC News. 

Protester från miljöexperter

En ytterligare anledning att misstro en nicaraguansk kanal är att den kommer att bli tre gånger så lång som Panamakanalen och dessutom med största sannolikhet tvingas gå över Nicaraguasjön, som är landets största källa för färskvatten. Enligt miljöexperter skulle en ny kanal komma att skada sjön mycket allvarligt. 

– Det är bara att välja: antingen använder vi Nicaraguasjön för handelsfartyg eller för dricksvatten. Det går inte att göra bägge, säger Victor Campos, biträdande chef vid miljöorganisationen Humboldt Center till nyhetsbyrån. 

Järnväg från kust till kust 

Nicaragua är inte det enda landet i Latinamerika där kineser har velat bygga en konkurrent till Pananamakanalen. För några år sedan rapporterades det att Colombia ingått ett avtal med Kina om att bygga en ny järnvägsförbindelse från Cartagen på östkusten till landets stillahavskust, vilket blir en sträcka på omkring 45 mil. 

Bakgrunden är att Latinamerika enligt uppgifter från 2011 ökat sin årliga export till Kina från försumbar till över USD 40 miljarder samtidigt som Kina behöver stapelvaror som olja, koppar och sojabönor till sin kraftigt växande ekonomi. Järnvägen skulle då dels underlätta exporten av råvaror, dels öppna vägen för kinesiska importvaror.

– Projektet är ett reellt förslag, och mycket avancerat, sa den colombianske presidenten Juan Manuel Santos till Financial Times och tillade:

– Asien är den nya motorn i världsekonomin. 

Enligt uppgifter i amerikansk media 2011 skulle projektet ha en budget på USD 7.6 miljarder, men exakt hur mycket Kina skulle stå för framkom inte.

Dimridåer och spekulationer 

Sedan 2011 tycks dock inte mycket ha hänt när det gäller den colombiansk-kinesiska förbindelsen mellan de två kusterna, så möjligen kan det hela ha varit ett spel för gallerierna. Enligt spekulationer i amerikanske media kan det dels ha varit ett sätt för Kina att visa musklerna gentemot myndigheterna i Panama i syfte att hålla nere de administrativa kostnaderna för kanalpassagerna. 

Det kan också ha varit ett sätt för den colombianske presidenten att göra USA uppmärksamt på att det finns andra handelsalternativ för landet än giganten i norr, och att tvinga Washington att skynda på med det frihandelsavtal som man då förhandlade om. Värt att nämna i det sammanhanget är att USA och Colombia ingick ett nytt frihandelsavtal 2012. 

Någon järnväg har dock ännu inte börjat byggas.

[/flowy_subscriber_only]