[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Per Olof Lingwall är nationell koordinator för Connecting Europe Facility (CEF). Han arbetar också på Trafikverket och förestår ett sekretariat som på näringsdepartementets uppdrag dels bereder projektansökningar för CEF, dels följer upp de projekt som beviljas projektanslag. 

Tackade för tipset

Han var på plats under seminariet om nya generationens isbrytare på Maritima Mötesplatsen för att tipsa panelen om CEF och att det skulle kunna vara en ny öppning för att få medel från EU till bygget av nya isbrytare. 

När han nämnde detta under frågestunden efter paneldiskussionen fick han omedelbar respons från Sjöfartsverkets generaldirektör som inte hade hört om detta förut och tackade för tipset.

Sjöfartstidningen fick en pratstund med Per Olof Lingwall.

Kräver godkännande

Han berättar att speciellt för stödformen inom CEF är att alla ansökningar kräver att respektive medlemsland godkänner dem. 

– Det gäller också de projekt som får finansiering, vi granskar alla statusrapporter och slutrapporten och därefter kan regeringen formellt godkänna en ansökan, säger Per-Olof Lindvall och fortsätter:

– Sverige och Finland har ju argumenterat för att isbrytning är som infrastruktur fast på sjön. Det är en kostnad som Sverige och Finland har och isbrytningen är viktig för vårt näringsliv. Det finns redan exempel på projekt som har fått EU-finansiering – det är någon av de finländska isbrytarna. Det finns bland annat ny teknik i de här båtarna som EU tycker är speciellt. 

Hur skulle detta passa just de svenska isbrytarbyggena?

– Det är någonting man bör titta på. Det vi vet nu är att vi har en ny EU-budget som kommer om några år, det är 2021 som är första år, så man börjar nu diskutera vad den nya EU-budgeten ska fyllas med. Det är precis i sin linda, så man bör titta på att finansiera isbrytarkapacitet.

Så du menar att det är bra tajming just nu, innan budgeten är fastlagd?

– Ja, det kan vara bra tajming. Det gäller då att Sjöfartsverket som har det operativa ansvaret och som ska se till att vi får förnyat isbrytarkapacitet gör detta. Sedan bör man också naturligtvis särskilt uppmärksamma det innovativa i projektet, för normalt vill EU gärna finansiera innovativa saker. Och vi går mot fossilfritt, så fossilfri sjöfart är självfallet jätteangeläget.

Militära medel

Han berättar att EU har satt av i runda slängar 6,5 miljarder euro för perioden 2021–2027 som ska gå till militära ändamål. I skrivningen för de medlen använder man uttrycket ”dual use”, det vill säga att det som stöds ska kunna ha fler användningsområden än ett. 

– Och det passar ju som hand i handske här när vi diskuterar isbrytning och sjöfart. Sedan har EU inte sagt hur man definierar vad som är ”dual use” så här har varje EU-land ombetts att göra en kartläggning, säger Per Olof Lingwall.

Konkurrens om pengarna

Sverige håller på med en sådan kartläggning just nu, där man ser på vad vi har för transportbehov som kan tänkas vara intressanta i sammanhanget. 

– Då ska man veta att det är alltid konkurrens om de här pengarna, varje medlemsland vill ju få ut så mycket som möjligt för sina projekt. Men just isbrytningen är specifik för oss, säger Per Olof Lingwall.

Varför hade de inte tänkt på detta, de som var med i panelen tror du?

– Därför att de inte har kännedom om det här, det här är såpass nytt. Jag gick hit till det här seminariet just för att jag är lite intresserad av det här, och Trafikverket jobbar vi ju med de här frågorna också. Där kan man nämna Gotlandstrafiken som ett exempel på något som staten stöder och vad jag förstår diskuteras det om staten ska äga de båtarna. Och all finansiering man kan hitta från EU är positiv, säger Per Olof Lingwall.

[/flowy_subscriber_only]