Göteborgs universitets nya forskningsfartyg Skagerak ser färdig ut på utsidan, men insidan är en annan historia.

Fotograf: Magnus Sandelin

Kategori: Skeppsbyggnad | Reparationsvarv | Specialfartyg

Nu ska Skagerak färdigställas

I mars anlände Göteborgs universitets problemkantade forskningsfartyg Skagerak till Nya Varvet, fem år försenad. Nu börjar arbetet med att rätta till de 350 felen. Samtidigt pågår en upphandling av ett nytt varv.

På bryggan, i hyttkorridorerna och inne i de fyra laboratorierna ombord ser allt ut att vara färdigt när Sjöfartstidningen får en rundvisning av fartyget av projektledaren Mats Hjortberg. Han tog över efter Anders Backman under hösten 2019. Visningen går från den moderna bryggan som har plats för både forskare och nautiker, via labb, byssan och hytter ner till maskinavdelningen.  

– Här har vi det som vi kallar problemrummet. Det är fullt med utrustning och här ska allt rivas ut, säger Mats Hjortberg.

Fel med elsystemet

Det så kallade problemrummet. Bild: Magnus Sandelin

Det han kallar för problemrummet är ett utrymme där fartygets frekvensomvandlare bland annat sitter, de som omvandlar elkraften från de fyra dieselgeneratorerna från Volvo Penta till fartygets elmaskin. Problematiken är att elmotorn inte får rätt strömstyrka från maskinerna.

– Det är frekvensomvandlarna och datasystemet som styr dem och som ska se till att leverera rätt spänning i rätt synk till elmotorn. Det är det som våra polska vänner trasslade till, säger Mats Hjortberg.

Totalt finns en lista med 350 problempunkter på fartyget som måste rättas till innan Skagerak är färdig att tas i drift.

– Det mesta är bagateller, men 90 procent av dem har med detta rum att göra, säger han.

Arbetet är igång

Under måndagen den 15 juni kom en styrka på fem man från den polska firman MPL Techma. De ska riva ut all utrustning och sedan slutföra färdigställandet av framdrivningssystemet. Firman är upphandlad av det polska varvet Nauta som byggde fartyget, men i samband med att Göteborgs universitet tog över Skagerak ligger nu avtalet hos Göteborgs universitet. 

”Vi hade möjlighet att verkligen trycka upp dem i hörnet så att de förstod vad de skulle leverera”

Mats Hjortberg, projektledare för Skagerak.

– Innan de lämnade sin offert till varvet hade vi möjlighet att verkligen trycka upp dem i hörnet så att de förstod vad de skulle leverera. Och de är duktiga, de har gjort detta förut, säger Mats Hjortberg.  

Tidsplanen är att arbetena ska vara klara till våren 2021.

– Om allt går enligt plan är vi färdiga om precis ett år. Man kan tycka att ska det här behöva ta ett år, men det är inget litet jobb som ska göras. Här inne sitter 2.500 larmpunkter från båtens olika system, exempelvis om olika ventiler är öppna eller stängda. Alla de ska kopplas ur utan att ordningen tappas bort.

Upphandlar reparationsvarv

När väl allt är urkopplat och när den nya tekniken ska tas ombord behöver fartyget gå till ett reparationsvarv. Vilket det blir är en fråga som kommer att avgöras genom en ny upphandling som universitetet har ute just nu med sista svarsdag den 2 juli.

Elmotorn som just nu inte kan få rätt sorts ström till sig. Bild: Magnus Sandelin

– Den polska firman kommer med elektriker från it-nivå till kraftelektronik. Men det kommer att behöva svetsas nya fundament i däcket, det kommer att behöva målas, städas av och snickras och istället för att behöva upphandla varje moment har vi insett att vi behöver lägga båten på ett varv. Och antingen behöver vi gå dit eller så kan det varvet lösa det här på plats, säger Mats Hjortberg.

Tror på planen

Sedan sommaren 2018 har Göran Hilmersson varit ordförande i den styrgrupp på Göteborgs universitet som ansvarar för bygget av fartyget, vilket beställdes 2013 och som skulle ha levererats 2015. Han är optimistisk kring att den nuvarande tidsplanen ska hålla denna gång.

– Om inget oförutsett inträffar så kommer vi att gå i mål. Sedan får man vara ödmjuk, man vet aldrig vad som händer. Vi räknar med att ha henne driftsatt nästa vår, säger han. 

Även om han inte har varit med hela vägen genom projektet så ser han inte att universitetet skulle ha agerat annorlunda när det gäller frågan om val av varv för projektet. 

– Allt signalerar ändå att vi valde ett bra varv utifrån de förutsättningar som var givna då. Sedan blev det olika fel, man hade otur. Det blev förseningar och fördyringar samtidigt som varvet kom allt mer på obestånd och deras ekonomi har påverkat oss också, säger han.   

Göteborgs universitet har fått tillbaka omkring sex miljoner kronor från varvet som kompensation för förseningarna. Men trots det kommer universitetet behöva lägga extra pengar för att få klart fartyget.

– Nu blir det kanske 40 miljoner som vi måste lägga på extra investeringar så vi kommer att landa på strax under 200 miljoner och det är fortfarande billigare än att köpa motsvarande fartyg i dag. Det tror man ligger på runt 250 miljoner. Vi har fått ett väldigt fint fartyg till ett väldigt lågt pris, fast mycket senare, säger Göran Hilmersson.