[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

– Vi gör det här för att visa att alla vi sjöfartsparter är överens om det här – att tonnageskatten är nödvändig, viktig och bra inte bara för oss utan också för Sverige, sade Pia Berglund, vd för Sveriges Redareförening, innan hon på fredagen lämnade över ”Blå skatt”-initiativet till Anna Johansson, socialdemokratisk infrastrukturminister.

Överlämnandet skedde hos Seko Sjöfolk i Göteborg och gjordes ihop med med Kenny Reinhold, ordförande i Seko Sjöfolk, och Jörgen Lorén, 1:e vice ordförande i Sjöbefälsföreningen, där de olika parterna träffades redan på fredagsförmiddagen för att diskutera en rad olika sjöfartsfrågor.

Ökad tillväxt

Det nya med ”Blå skatt”-initiativet är – förutom att man nu vill lansera namnet blå skatt istället för tonnageskatt – att sjöfartens olika organisationer tar ett samlat grepp för att informera om betydelsen av att den svenska sjöfarten får en tonnageskatt. Lanseringen av kampanjen görs två veckor innan chefrådman Marie Jönsson lämnar över utredningen om tonnageskattesystemet till finansminister Magdalena Andersson.   

– Enligt de studier vi har beställt skulle vi med en tonnageskatt, eller blå skatt, kunna öka antalet jobb med cirka 18.000 fram till år 2020. Den skulle dessutom kunna öka tillväxten av BNP med 13-14 miljarder, vilket kan jämföras med de cirka 18 miljarder som vi bidrar med idag. Så den är viktig både för oss och för Sverige, säger Pia Berglund och fortsätter:

– Analysen vi gjort är att det nu finns 100 nya riksdagsledamöter som kanske inte känner till vad sjöfarten och tonnageskatt är. Nu har vi börjat med att lämna över det här initiativet till regeringen, sen drar vi genast igång den stora kampanjen i riksdagen där vi ska träffa riksdagsledamöter, trafikutskottet, det maritima nätverket och skatteutskottet. Det sätter vi igång med omedelbart. 

Positiva effekter

Tanken är att man inte i första hand ska gå in på alla snåriga tekniska detaljer kring tonnageskatten, utan snarare berätta om alla de positiva effekter skatten skulle föra med sig i fråga om tillväxt och jobb, och då poängtera värdet för rederierna av att kunna ha en strategisk långsiktig planering snarare än att tvingas till en skatteplanering.    

–  Detta är en symbolfråga och det är psykologiskt viktigt att vi visar upp vår enighet kring detta. Om vi nu skulle få en tonnageskatt efter alla dessa år så skulle det innebära många positiva förändringar för branschen, inte minst ifråga om ett ökat antal jobb. Blir det bara hälften så många jobb som Oxford-studien visar så är det jättebra, säger Kenny Reinhold, ordförande i Seko Sjöfolk.

Finansieringen viktig

Efter att Anna Johansson (S) tagit emot dokumenten om ”Blå skatt”-initiativet förklarade även hon att det är viktigt att branschorganisationerna står enade i frågan.

– Självklart underlättar det hanteringen av sådana här frågor om man har en enig bransch där det inte finns några intressekonflikter. Det blir lättare att mejsla ut bra förslag, sade Anna Johansson, som flera gånger påpekade att den viktigaste förutsättningen för en tonnageskatt är att den går att finansiera: 

– Det här är ju ingen ny fråga utan något som vi från Socialdemokraterna har drivit länge. Men det gäller också att man i ett statsfinansiellt ansträngt läge hittar sätt att genomföra det på, och att man då kan finansiera det, sade Anna Johansson och nämnde det faktum att finansminister Magdalena Andersson nyligen skrivit ned tillväxtprognosen för 2015.

Stenhård konkurrens

– Fram till 2018 kommer det att vara mycket trångt med utrymme för nya reformer. Varje reform ska dels vara finansierad, antingen genom att den ökar inkomsterna eller tillväxten, dels ställas mot andra önskvärda reformer. Konkurrensen om alla de bra saker vi vill göra är stenhård, sade Anna Johansson, som samtidigt poängterade att sjöfarten är en viktig näring för Sverige.   

– Vi lever av exportindustrin och av tillverkningsindustrin, och där har sjöfarten en oerhört viktig roll att spela – både när det gäller att få hit komponenter och få ut våra färdiga varor. Så hoppas att vi kan utveckla sjöfarten, även om det inte ska ske på bekostnad av andra transportslag.

Plus minus noll

Just hur en eventuellt framtida tonnageskatt ska finansieras är något som utredaren Marie Jönsson kommer att presentera först den 6 februari. Enligt uppgifter till Sjöfartstidningen är en modell med ett reducerat sjöfartsstöd ett av de alternativ som då kommer att föreslås, men det är inget som Pia Berglund känner till.

– Nej, det enda jag känner till är att det handlar det om 10-12 olika förslag där det inte nödvändigtvis är sjöfartsbranschen själv som måste finansiera tonnageskatten. Det viktiga är snarare att det finansieras inom ramen för transportsektorn. Där ska det bli plus minus noll.

Skatteskulderna inget hinder

Däremot tycks frågan om de latenta skatteskulderna inom sjöfartsbranschen – som tidigare satt käppar i hjulet för införandet av en tonnageskatt – inte längre vara ett hinder.

– Alla parter har haft experter med sig och vad vi förstår har man löst det på ett sätt som alla tycker är acceptabelt. Vi har också haft möten med den förra finansministern och med finansdepartementet och har då känt att det finns en vilja att lösa den här svåra frågan. Det har ju också ingått i utredarens uppdrag, säger Pia Berglund som är övertygad om att många av de som idag flaggar utländskt kommer att flagga svenskt om det blir tonnageskatt.

–  I ett första skede handlar det om 20-40 svenskägda fartyg som går på bareboat men är utchartrade som skulle kunna komma tillbaka snabbt. Men jag ser förstås en mycket större potential än så.

Fotnot: Här kan du läsa mer om tonnageskatt och här är ”Blå skatt”-kampanjens egen hemsida.

[/flowy_subscriber_only]