[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Den norska NOx (kväveoxid)-skatten infördes i januari 2007 för att Norge skulle kunna fullfölja sina förpliktelser gentemot Göteborgsprotokollet om utsläppsreduceringar. 

För att inspirera och förmå näringsliv och industri att satsa på, ofta kostsamma, miljöförbättrande åtgärder instiftades en NOx-fond varifrån rederier och annan industri kan söka stöd.

– När NOx-skatten infördes tog vi fram en modell för att kunna finansiera utsläppsreduceringar. Stortinget gick med på det efter en tids lobbying, bland annat bjöd finansdepartementet på tufft motstånd eftersom de gillar det här med skatter, säger Geir Høibye, vd för den norska NOx-fonden, vid Lighthouse-seminariet ”Instruments for reducing ships emissions” som hölls början av april höll på Handelshögskolan i Göteborg.

Omkring 650 företag och 1 700 fartyg är del av den frivilliga NOx-fonden. Alla anslutna företag betalar NOK 4 per kilo utsläpp av NOx, förutom gas- och oljeindustrin som betalar NOK 11. De verksamheter som står utanför fonden betalar istället en ren skatt på NOK 16,43 per kilo.

Projekten som stöds av fonden, som nu har NOK 1,8 miljarder i kassan, kommer innan utgången av 2011 att ha minskat NOx-utsläppen med 32 000 ton. 80 procent av projekten rör sjöfart.

– I dag släpps 400 000 ton NOx ut i Östersjön varje år, i slutet av 2011 kommer NOx-utsläppen från de områden och vattnen som omfattas av den norska NOx-fonden att understiga NOx 98 000 ton.

Sammanlagt 32 fartyg, konverteringar och nybyggen, har beviljats stöd ur NOx-fonden för LNG-drift. Ytterligare åtta fartyg har ansökt om bidrag. För att förmå fler redare att välja LNG som drivmedel ökar nu fonden stödnivåerna. För andra utsläppsreducerande lösningar, till exempel SCR (selective catalytic reduktion), ger fonden stöd för upp till 75 procent av projektkostnaden samt NOK 100 per kilo NOx som reduceras. För LNG däremot har stödnivåerna höjts till 80 procent respektive NOK 350.

– Ja, vi har märkt att det framförallt är ”enklare” fartyg som sökt stöd för LNG-drift, genom att höga stödbeloppet vill få mer avancerade fartyg att se över möjligheterna för LNG, förklarar Geir Høibye som också framhåller att man överväger att även stödja själva infrastrukturen för LNG. 

Infrastrukturen är, vilket många vittnar om, en riktig käpphäst. Utan utbyggd infrastruktur får flytande gas svårt att plocka marknadsandelar. 

– Det är som sagt fortfarande brist på tankstationer längs kusten, det vi säger är att vi har möjlighet att ge ekonomiskt stöd till aktörer som bygger upp de här stationerna. Men ett krav är att de öppna för alla och de får inte ägas av stora oljebolag, till exempel Shell eller Statoil. Stationerna måste vara oberoende så att de kan köpa gasen varifrån den är billigast.

Rederier som har fått stöd eller ska få stöd för LNG/gas-projekt: LNG/gas projects: DOF, Eidesvik, Falkeid, Fjord1, Gasnor, Haugland Tankers, Norlines, Jahre Marine, Nordnorsk Shipping, Sea Cargo, Tarbit Shipping, Solstad Rederi, Tide, K. Sætre Rederi, Knutsen Produkttanker och Eidsvaag.

[/flowy_subscriber_only]