[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Myndigheterna konstaterar nu, föga blygsamt,  att satelliten blivit en succé. 

– Det har varit en liten revolution för oss i övervakningen av havsområdena generellt sett. Vi har fått veta väldigt mycket mer om fartygsrutter och insamlat långt mer trafikdata, säger Arve Dimmen, sjösäkerhetsdirektör vid Kystverket.

Säkerhetssystemet ska förhindra kollisioner och göra det lättare att organisera fartygstrafiken. 

Alla fartyg över 300 bruttoton måste ha AIS-sändare (Automatic Identification System) ombord. Längs den norska kusten finns det ett nät av landbaserade stationer som fångar upp signalerna från fartyg som befinner sig upp till 40 sjömil från kusten. AISSat-1 fångar också upp samma signaler, men satelliten klarar av att få in signaler från fartyg betydligt längre ut till havs.

Norge är det enda EMSA-landet (European Maritime Safety Agency) som har en egen satellit för AIS.

– Satellitten har absolut infriat våra förväntningar. Den har fungerat väldigt bra operativt, och vi använder datan från den till att hålla ett öga på både norska och internationella farvatten.

Även andra länder har nyttjat datan från AISSat-1. Efter den förödande jordbävningen, med en magnitud på 9,0 på Richterskalan, och efterföljande tsunamin, fick den japanska kustbevakningen tillgång till data från den norska övervakningssatelliten.

– Den japanska kustbevakningen har ansvaret för sök- och räddningsoperationer och vi hoppas att detta kan vara ett litet bidrag för att få en bättre situationsöversikt, sa sjösäkerhetsdirektör Arve Dimmen efter att Kystverket gått ut med uppgifterna.

AISSat-1 sköts är ett samarbete mellan Kystverket, försvarsmakten, Forsvarets forskningsinstitutt, Norsk Romsenter och Kongsberg Seatex.

[/flowy_subscriber_only]