Normal isvinter 2010

Isvintern 2009 till 2010 betecknas av Sjöfartsverket som normal.

Efter en lindrig inledning under hösten och fram till årsskiftet la sig isen längs hela ostkusten och till och med på västkusten. Vänern var helt täckt med is. Sett till hela regionen, inklusive Öresund, Bälten och Kattegatt, inträffade maximal isutbredningen den 17 februari med en total isyta på cirka 239 000 km2, enligt Sjöfartsverket.

Statsisbrytarna och de inhyrda isbrytarna från Transatlantic assisterade 2230 fartyg under förra issäsongen och bogserade ytterligare 145. Den föregående säsongen som betecknas som extremt lindrig assisterades 543 fartyg och endast 17 fick bogseras.

Till den gångna vinterns siffror kommer också 712 fartyg som fått assistans av inhyrda hjälpisbrytare och 192 fartyg som fått bogseringshjälp. Totalt användes 17 stycken hjälpisbrytare.

De statliga isbrytarna Ale, Atle, Frej och Ymer ligger när det inte är issäsong i Luleå. Statens kraftigaste isbrytare Oden var, liksom nuvarande vinter, uthyrd och på forskningsuppdrag i Antarktis. Det är femte vintern i rad Oden är uthyrd. Transatlantics Viking-fartyg, Balder Viking, Tor Viking II och Vidar Viking, var sysselsatta inom ordinarie offshoreverksamhet till dess att de mellan den sista januari och mitten av februari samtliga kallades in för tjänstgöring. Balder Viking lämnade som sista Viking-fartyg isbrytartjänsten den 10 april.

Av de statliga isbrytarna var Ale, minst av dem, först ut den 20 december och redan den 7 januari var samtliga hemma-varande statsisbrytare ute.

Sent avslut

Inte förrän den 24 maj avslutades isbrytningssäsongen, det betraktas dock som normalt att den sista isen försvinner i slutet av maj. Den sista assistansen utförde Ale redan den 12 maj men hade sedan beredskap under ytterligare två veckor ifall ”isen skulle driva in och bilda hinder för sjöfarten.”

En kvarts miljard

Kostnaderna för isbrytningen vintern 2009 till 2010 summeras till drygt 255 miljoner, det vill säga över en kvarts miljard. Sedan fick Sjöfartsverket en del inkomster i form av hyra, i huvudsak för Oden, på drygt 21 miljoner varför verket summerar till totalt 234 miljoner. Då är Transatlantic-isbrytarna, administration och kapitalkostnader medräknade.

Räknat i 1986 års kostnadsläge har kostnaden för isbrytningen legat relativt konstant, den pendlar runt 100 miljoner kronor. Toppnoteringen är 1986 till 1987 med nära 150 miljoner och den lägsta kostnaden för isbrytningen  kom vintern 2007 till 2008 då kostnaden hamnade strax över 50 miljoner.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.