Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Politik | Regelverk

Nekas sjöfartsstöd för svensk trafik

Småtonnageredaren Anders Isaksson överväger allvarligt att lägga ned verksamheten efter att hans rederi nekats finskt sjöfartsstöd för bulktransporter på Mälaren.
Utbetalningen av sjöfartsstöd till Pargas-baserade Ronja Marin för 2018 har uteblivit på grund av att stödmyndigheten Traficom anser att trafik på en svensk insjö inte kvalificerar rederiet för stödet.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]laren.”} /–>

Utbetalningen av sjöfartsstöd till Pargas-baserade Ronja Marin för 2018 har uteblivit på grund av att stödmyndigheten Traficom anser att trafik på en svensk insjö inte kvalificerar rederiet för stödet.

Trafikverkets jurist fastnade för uttrycken
”sjötransport” och ”sjötrafik” i lagtexten

– För vår del började det med att dåvarande (finska) Trafikverkets jurist fastnade för uttrycken ”sjötransport” och ”sjötrafik” i lagtexten. Enligt hans tolkning avser dessa begrepp enbart sådan transport som görs över öppet hav och därmed skulle inte sådan sjötransport som vi gjorde inom ramen för förbifart Stockholm på Mälaren vara berättigad till stöd eftersom verksamheten försiggick på en insjö, det vill säga i sött vatten, säger rederiets ägare Anders Isaksson till Sjöfartstidningen.

Tre fartyg

Det var i december 2018 som rederiet oväntat fick besked om att deras tre finskflaggade fartyg Riona, Ramona och Ronja inte längre var berättigade till sjöfartsstöd, med motiveringen att de sysselsattes i Mälaren med transporter av schaktmassor vid bygget av förbifart Stockholm. Fartygen hyrdes in av Ivar Lund Sjöprojekt. Ett av fartygen, Ronja, ägdes av IVLSP Finland, med Ivar Lund Sjöprojekt som huvudägare och Ronja Marin som minoritetsägare.

– Sjöfartsstödet för hela 2018 är innestående. Det är mycket pengar för ett litet rederi. Det är inte heller annars lätt att vara småredare och när man har kämpat mot väderkvarnar i 18 månader för att få ut det stöd som åtminstone jag anser att vi skulle ha varit berättigade till. Då tappar man så småningom lusten att fortsätta, säger Anders Isaksson.

Resultatet blev att alla tre fartyg redan för drygt ett år sedan flyttades bort från Mälaren. Ronja Marin har lämnat över Ronja i Gota Ship Managements och Ivar Lunds händer. Av de två fartygen som finns kvar i flottan går för närvarande Ramona i trafik för danska Baltic Shipping Company och Riona i egen trafik efter en nyligen avslutad TC till AB Flivik Shipping inom Bröderna Höglund i Kalmar. Därmed har fartygen åter fått sjöfartsstöd första halvåret 2019.

Yrkade på rättelse

När rederiet yrkade på rättelse från Traficom blev det avslag med samma motivering som i det ursprungliga beslutet. I mars 2019 överklagade rederiet beslutet vid Åbo förvaltningsdomstol och i fredags kom beslutet, som följde samma linje som Traficom.

”Det är skrämmande att se hur mycket makt och hur lite ansvar en enskild tjänsteman i den finska statsapparaten trots allt har”

– Det beslutet var inte till vår fördel. Det var ganska oväntat och blev nånting av en chock. Preliminärt räknar vi med att söka besvärsrätt i Högsta Förvaltningsdomstolen och få ärendet prövat där, säger en besviken Anders Isaksson.

– Efter drygt 20 år av egenföretagande och rederiverksamhet är det skrämmande att se hur mycket makt och hur lite ansvar en enskild tjänsteman i den finska statsapparaten trots allt har. Ifall det hela utfaller till vår fördel i förvaltningsrätten så får det ju på inget vis några som helst följder för tjänstemannen ifråga medan det för redaren och företagaren som gör sitt bästa för att sysselsätta folk innebär katastrofala problem, säger han.

Ser ingen juridisk grund

Professor emeritus Peter Wetterstein, som är expert på sjörätt, säger i en intervju med Svenska Yle att han inte ser någon juridisk grund för att rederiet inte skulle vara berättigat till stöd eftersom fartygen gått i trafik på en insjö.

– Enligt stödlagen ska stödmyndigheten bevilja stöd om ett fartyg som annars uppfyller kraven ”under stödåret huvudsakligen har använts i utrikes trafik” eller är ett lastfartyg som har en bruttodräktighet på minst 500, är besiktigat för Östersjötrafik, närsjöfart, Europatrafik eller fjärrtrafik och som ”under stödåret huvudsakligen har använts i inrikes sjöfart som är utsatt för internationell konkurrens eller i utrikes sjöfart.

Vill inte flagga ut

Trots allt kommer Anders Isaksson troligtvis att invänta beslutet från HFD innan han fattar några beslut om rederiets framtid. För närvarande har Ronja Marin cirka 30 ombordanställda. Landorganisationen utgörs av honom själv.

– Jag tänker inte flagga om fartygen. Till exempel Lettland har varit populärt för det har varit förmånligt för fartygsägaren men det skulle bli ett helt nytt race att börja köra med internationella besättningar. Jag har drivit småtonnage i drygt 20 år under finsk flagg och alternativet för mig är att jag lägger ner och söker mig någon annanstans. I sommar kommer jag till exempel att vikariera som skeppare på vägfärjan Sterna i Åbolands skärgård, förklarar han.

Han anser att små rederier med ett eller några småbulkfartyg i kust- och närsjöfart lyckats överleva förvånansvärt länge i Finland, men befarar att allt färre unga är intresserade av att bli ”captain/owners”.

– Jag ser i viss mån att de små torrlastrederiernas tid börjar vara gången, det är svårt att hävda sig på marknaden i dagens läge då det finns stora aktörer med tiotals fartyg som bokar upp en massa laster och de vet att de alltid har något fartyg i position. Har de inte något i position går de ut på marknaden och söker ett. Med två eller tre båtar kan man inte göra på samma sätt, säger Anders Isaksson.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]