[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

– Det är väldigt bekymmersamt det här och det känns inte som ett helt genomtänkt beslut. Nu hänger det på om något av oppositionspartierna tar sitt förnuft till fånga när Konstitutionsutskottet ska behandla frågan, säger Jessica Rosenkrantz, moderat ledamot i Trafikutskottet.

Projekt i farozonen

Enligt Jessica Rosenkrantz (M) finns det en risk att ett definitivt nej till kommunal delfinansiering har en negativ inverkan på redan påbörjade projekt där kommunala pengar ingår, till exempel i Gävle och Södertälje. 

– Jag vill egentligen inte spekulera i hur det kommer att gå, men försvinner de kommunala pengarna så måste ju pengarna hämtas in från annat håll. Eller så blir helt enkelt projekten mindre omfattande, säger Jessica Rosenkrantz. 

Del av handlingsplanen

Det var i maj som regeringen kom med förslaget att det ska bli möjligt för landets kommuner att vara med medfinansiera statliga satsningar på sjöfartsinfrastruktur. Förslaget är en del av regeringens handlingsplan för sjöfarten, och sedan några år tillbaka finns motsvarande möjlighet till kommunal delfinansering när det väg- och järnvägsprojekt. 

Regeringens proposition möttes dock omgående av protester från oppositionen, som i Trafikutskottet fick stöd för sin ståndpunkt av Sverigedemokraterna. 

– Vi har från början avvisat tanken på att kommuner ska vara och lämna bidrag till farledsprojekt som det i själva verket är statens ansvar att finansiera. Vår ståndpunkt är att det är Sjöfartsverket via sina farledsavgifter som ska finansiera farledsprojekt. Dessutom har kommuner redan idag via hamnbolag och liknande ett ansvar för kajer, hamnområden, hamnbassänger och liknande. Då är det fel att vältra över ytterligare kostnader på dessa kommuner, säger Lars Johansson, socialdemokratisk ledamot i Trafikutskottet.

Rättvist eller inte?  

Åsikterna går tydligt isär mellan de politiska blocken huruvida det är rättvist eller inte att samtidigt som väg- och järnvägsprojekt ska kunna delfinansieras av kommunerna, så tycks det nu alltså bli tummen ned för motsvarande möjligheter när det gäller sjöfartsprojekt. 

– Vi vill att samma villkor ska gälla för sjöfarten som för väg och järnväg, och har med det här förslaget velat uppgradera sjöfartens status. Jag vill dessutom poängtera att vi även fortsättningsvis ser sjöfarten som ett nationellt ansvar och att vi heller inte föreslår något tvång för kommunerna att vara med och delfinansiera, utan bara en möjlighet för de kommuner eller regioner som vill satsa extra utöver det staten föreslår, säger Jessica Rosenkrantz (M). 

”Nationellt intresse”

Lars Johansson (S) är av en annorlunda åsikt. 

– Sjöfarten har ett tydligare nationellt intresse än vad vägar och järnvägar har, det är två helt olika saker. Ta till exempel Brofjorden och Preemraff-anläggningen där. Där har man den enda riktigt stora importhamnen för råolja i landet, vilket gör det till ett tydligt nationellt intresse. Ska då Lysekils kommun vara med och delfinansiera detta, frågar sig Lars Johansson (S) retoriskt. 

Slutbehandling väntar 

Förslaget ska nu slutbehandlas av Konstitutionsutskottet den 15 oktober, innan det är dags för riksdagsbeslut den 23 oktober. 

– Vi i Socialdemokraterna kommer inte att ändra oss, men hur andra partier resonerar vet jag inte. Det är upp till dem, säger Lars Johansson (S). 

– Jag hoppas verkligen inte att det här är något slags politiskt spel inför valet, utan att alla representanter fattar kloka beslut. Jag hoppas också att kommunerna inför kommande behandlingar tar chansen att påverka det hela via sina nationella företrädare, säger Jessica Rosenkrantz (M).

[/flowy_subscriber_only]