[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Trafiknämnden i Göteborg beslutade i juni om en ny bro som skall ersätta den gamla Göta Älvbron som inte har många år kvar om man skall ha några säkerhetsmarginaler. Bron har en segelfri höjd på 19,5 meter och det hävdar sjöfarten att den nya också borde få. Göteborgs cyklister vill däremot ha en lågbro.

Resultatet blev en kompromiss. Nu vill Göteborgs Kommun bygga en öppningsbar bro med en segelfri höjd på 13 meter vid normalvattenstånd. Samtidigt har man kortat tillfarterna vilket ger en rejäl backe upp.

Det här blev en kompromiss som inte är bra för någon. Kommunen har byggt in en rejäl konflikt mellan olika intressen. Cyklisterna får trampa på rejält för att komma upp, och sjöfarten kommer att störas av fler broöppningar. Beslutet har man tagit trots en vädjan från Region Värmland om att avvakta tills den stråkutredning för Göta Älv som nu görs blir klar och trots starka invändningar från såväl myndigheter som industrin runt Vänern.

Konflikten mellan sjöfarten och kollektivtrafiken blir också stor. Enligt Trafikverket måste man kunna säkerställa att minst 15 handelsfartyg kan passera per dygn och att minst en broöppning kan garanteras per timma undantaget rusningstid. Det här kan inte Västtrafik som sköter kollektivtrafiken acceptera utan menar att max fem öppningar är hanterbart.

Argumenten från lågbroanhängarna tyder inte alltid på någon större kunskap. Ett är att det finns många lågbroar i städer som London och Paris. Det är sant, men här finns ingen handelssjöfart, annat än med tonnage som är anpassat för den seglingsfria höjden. I Vänertrafiken är fartygen anpassade för en höjd på 19,5 meter.

Ett annat är att det redan finns en lågbro uppströms med en seglingsfri höjd på cirka sex meter. Eftersom den måste öppnas varje gång ett handelsfartyg skall passera så borde det då inte vara något problem med en öppningsbar bro till. Det är också sant, men här handlar det om en järnvägsbro utan någon konflikt med spårvagnar, bussar, bilar, cyklister och fotgängare.

Ett tredje är att sjöfarten på Vänern har minskat betydligt. Även det är sant, men det beror inte på att Vänersjöfarten är ineffektiv eller saknar potential. 

Skälet är att staten länge missgynnat sjötransporter gentemot landtransporter och att vi inte har ett fungerande regelverk för trafik på inre vattenvägar. Nu har regeringen signalerat att man vill se över villkoren för att skapa mer jämlika förutsättningar för transporter till sjöss och på land. Om detta sker kommer med största sannolikhet mer gods att transporteras på köl till och från Vänern.

En bro byggs för att fungera under många decennier. Det gäller redan i planeringsstadiet att ta höjd för hur verkligheten kan se ut om 50 år. När Göteborgs största bro, Älvsborgsbron, stod klar 1967, tyckte man antagligen att man tagit i ordentligt och det var svårt att se att en fri seglingshöjd på 45 meter skulle hindra sjöfarten. Sommaren 2012 besöktes Göteborg av kryssningsfartyget Queen Mary 2 som från vattenlinjen till högsta punkt mäter över 60 meter.

Nu vill dessutom den rödgröna alliansen i Göteborg skapa ytterligare ett hinder för sjöfarten, en låg gång- och cykelbro.

För cyklister och fotgängare finns det faktiskt alternativ. Vad är det för fel på färjor? Västtrafik är redan i full färd med att beställa två nya skyttelfärjor för Göta Älv-trafiken. Dessa har en hel del fördelar jämfört med en bro, där den främsta är att de är flyttbara. Färjor och lägen kan flyttas när behov förändras. Färjor kan dessutom väja om de behöver.

Framförallt visar beslutet på ett stort systemfel. Göta Älv och Vänersjöfarten har med rätta utsetts till ett Riksintresse. Runt sjön finns en stor industri som redan har ett stort avståndshandikapp gentemot sina utländska konkurrenter och som är beroende av effektiva sjötransporter. Vänersjöfarten har stor betydelse för den svenska ekonomin och för ett mer miljöanpassat samhälle. Då kan rätten till ett sådant beslut inte ligga hos en kommunal nämnd med lokalt fokus, det krävs ett nationellt perspektiv.

[/flowy_subscriber_only]