Många skärgårdsfärjor ställer om till eldrift.

Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Inlandssjöfart | Miljö

Myndighet självkritisk till arbete med elektrifiering

Transportstyrelsens hantering av regelverken har försvårat elektrifieringen av fartyg i den nationella sjöfarten, enligt myndighetens egen rapport. Men nu har situationen förbättrats.
Den nationella sjöfarten står inför ett gigantiskt tekniksprång när branschen nu ställer om verksamheten till fossilfri drift.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only] i den nationella sjöfarten, enligt myndighetens egen rapport. Men nu har situationen förbättrats.”} /–>

Den nationella sjöfarten står inför ett gigantiskt tekniksprång när branschen nu ställer om verksamheten till fossilfri drift.

För skärgårdstrafiken handlar det oftast om att genomföra en elektrifiering av trafiken genom att antingen beställa nya fartyg eller konvertera den befintliga flottan. Minst 70 fartyg med någon form av elektrisk framdrift är i trafik eller beställda.

Problem med långsam handläggning

Men vägen till mål är långt ifrån spikrak, enligt många av dem inom branschen som gått in för elektrifiering. Och de tekniska utmaningarna har ofta inte varit det största problemet. Istället har det varit myndigheternas långsamma och krångliga handläggning av tillståndsärenden som varit de största irritationsmomenten för berörda redare som gått in för att elektrifiera fartyg.

Transportstyrelsen självkritisk

Den här bilden bekräftas också av en intern rapport som Transportstyrelsen själva tagit fram, och som Sjöfartstidningen läst. Rapporten ”Elektrifiering inom den nationella sjöfarten” publicerades i slutet av förra året och syftar till att öka kunskapen inom Transportstyrelsen om elektrifiering och att undersöka vilken potential och vilka hinder kopplat till elektrifiering som finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fartyg i nationell sjöfart.

Budskapet från vår sida är att vi vill göra det här tillsammans med redarna.

Pernilla Wallin, chef för Transportstyrelsens enhet för fartyg och sjövärdighet.

I de intervjuer myndigheten gjort med branschaktörer målas en samstämmig bild upp. Man slår fast att det finns utmaningar och svårigheter med att elektrifiera fartyg utifrån myndighetens föreskrifter. Det är inte reglerna som upplevs vara problemet. Istället handlar det om hur myndigheten har hanterat och förvaltat regelverket samt hanterat kontakter med branschen. Flera anser att Transportstyrelsens långsamma hantering har medfört extra kostnader för rederier när fartyg inte blivit klara i tid.

– Vi gjorde den här rapporten för att vi visste att vi inte varit så duktiga på det här området och att det kommit mycket kritik från branschen. Vi ville ta reda på ett mer systematiskt och strukturerat sätt vad man tyckte, och få input för arbetet. Men det här var ju ett tag sedan, och efter det har vi ju gjort ganska mycket förändringar, säger Pernilla Wallin som är chef för Transportstyrelsens enhet för fartyg och sjövärdighet.

Branschen ser positiv förändring

Även från branschens sida ges idag en bild av att det har skett en förändring från myndighetens sida. Flera redare som nyligen kommit i mål med elektrifieringsprojekt säger att processen gått lättare och snabbare den senaste tiden.

Ingela Berntson som är vd för Skärgårdsredarna håller med om den bilden.

– Jag ser att Transportstyrelsen lägger mycket tid och energi på att lägga sig på en så rimlig nivå som möjligt utan att äventyra säkerheten. Man har fört upp frågan på bordet, och man har ett stort intresse av att samarbeta med inrikes sjöfart för att kunna få till omställning på de fartyg som önskar ställa om.

I rapporten beskrivs att branschen upplever att myndigheten inte fullt ut lyckats vara tillgängliga och ge rätt information. De nationella föreskrifterna gällande elektrifiering är ett så kallat funktionsbaserat regelverk. Det innebär att reglerna anger vad som ska uppnås, men inte hur. Innan ett fartyg kan sättas i drift ansvarar redaren för att fartyget överensstämmer med kraven.

En ny typ av regelverk

Transportstyrelsen skriver i rapporten att branschen upplevt att det finns utmaningar med funktionsbaserade regler och riktlinjer, bland annat att myndigheten inte upplevs ha tillräcklig kompetens för att hantera de lösningar som föreskrifterna öppnar upp för.

Riksrevisionen har konstaterat att det funnits svårigheter för redare att förstå vad som förväntas av dem utifrån regelverket och att Transportstyrelsens inspektörer har varit osäkra på vilka krav de kan ställa.

– Jag tror att om man ska vara lite självkritisk från både vår sida och redarnas sida så det är inte helt enkelt att gå från ett preskriptivt regelverk till funktionsbaserat. Det är klart att det blir en utmaning. Från vårt håll skulle vi ha behövt utbilda våra medarbetare mycket mer, och vi borde ha utbildat branschen mer och haft en större dialog, säger Pernilla Wallin på Transportstyrelsen.

Hon menar också att det är en utmaning att införa en sådan här stor förändring på den här typen av tonnage då det ofta handlar om enmansredare som har begränsade resurser att sätta sig in på djupet gällande nya regelverk. Ett funktionsbaserat regelverk innebär dock inte att man kan slänga alla regler över bord och göra helt som man vill, påpekar Pernilla Wallin.

Stor omställning för många rederier

Ingela Berntson håller med om att även branschens aktörer har en del i att det uppstått oklarheter. 

– Vi inser också att vi själva har en del i detta. Det är ju inte ens fel att två träter. Man kan säga att vi från branschen också varit i startgroparna på kunskapstrappan. De här redarna som ställer om från fossil drift till batteridrift tar ju beslut som ingen annan generation har tagit i sitt företags familjehistoria. Man tar nya steg in i det som har varit okänt. Då blir det ju svårt, långdraget och dyrt för de som går först, säger Ingela Berntson.

Brandskydd har upplevts svårt

Alla de aktörer från branschen som intervjuats i rapporten lyfter brandsäkerhet som det område som varit svårast att få verifierat mot regelverket. Många menar att kraven är orimligt höga i förhållande till hur fartygen är tänkta att användas, exempelvis utifrån avstånd till land och möjlighet att få hjälp.  Bland annat kravet på att ta med stora mängder färskvatten ombord förhindrar ombyggnation av vissa fartyg eftersom de helt enkelt inte klarar den extra tyngden av både batterier och vatten. 

Pekar ut tre områden för förbättring

I rapporten beskrivs tre områden som Transportstyrelsen skulle behöva arbeta vidare med. Det handlade om stödjande material, en processgenomlysning av nationell sjöfart, men också om att se över om myndighetens hantering kan ha öppnat upp för snedvriden konkurrens.

Pernilla Wallin säger att man från myndigheten har arbetat med alla de här punkterna, och gjort flera förändringar.

– Vi tillsatte en resurs som fick i uppdrag att ta kontakt med de här rederierna som hade fastnat och hjälpte till att hitta en väg framåt. Och det tycker jag var väldigt lyckat. Parallellt med det har vi sett över hela vår process, våra rutiner och vårt arbetssätt. Syftet var ju också att flödet skulle bli mycket snabbare så att man inte ska behöva vänta i flera år.

Nya riktlinjer har tagits fram

Efter att rapporten togs fram har Transportstyrelsen också tagit fram riktlinjer som ska fungera som en guideline för rederiernas arbete. Den ena handlar om batterier, och nyligen publicerades en som handlar om verifiering av brandskydd för fartyg som är byggda av annat material än stål.

– Budskapet från vår sida är att vi vill göra det här tillsammans med redarna. När det kommer nya saker är det viktigt att vi tillsammans hittar vägar framåt för att hitta en bra nivå på säkerhet, säger Pernilla Wallin.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]