Fotograf: Anna Lundberg

Kategori: Arbetsmarknad | Regelverk | Säkerhet

Möte om trakasserier drog storpublik

Uppropen #metoo och #lättaankar har visat de sexuella trakasserierna. Nästa steg i processen togs i går och kallas #vågrätt.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]r och kallas #vågrätt.

På Sjöhistoriska museet i Stockholm samlades under tisdagen ett 80-tal deltagare för att diskutera trakasserier och övergrepp och framför allt vad branschen bör och kan göra för att komma vidare och göra rätt. Mötet hölls under rubriken #vågrätt och uppslutningen var större än arrangörerna hade vågat hoppas. 

Historiskt möte

– Vi är så otroligt glada för det stora intresset. Detta är ett historiskt möte, sa Gertrud Hermansen från Wista Sweden, som agerade värd för det späckade mötet.

– Jag tycker det är kul att det händer någonting, att vi tar det vidare, sa deltagaren Amalia Sundman efter mötet var slut. Hon jobbar som matros på rederiet Ballerinas färja Juno.

– Det pratades väldigt mycket om utbildning, jag tror att universiteten har en viktigt roll, sa Johanna Staaf som är student på Chalmers Sjöfart och logistik-utbildning och ordförande för Sjösektionen.

– Det känns som om det måste komma därifrån, både utbildning och vidareutbildning. Man måste ha med detta i basic safety och riskbedömningar. Det är en säkerhetsrisk om jag blir sexuellt trakasserad av en person och jag sedan inte vill gå till den personen om det händer någonting, säger Alexandra Bäck, som snart börjar jobba på Strömma.

Alla tre tyckte att det måste bli tydligare vart man ska vända sig när man drabbas av trakasserier ombord och inte minst att det är den som utför trakasserierna som ska bli förflyttad och inte den som drabbas.

Landanställda i publiken

I arrangörsgruppen ingår föreningen Svensk Sjöfart, Wista Sweden och administratörerna från #lättaankar, Facebookgruppen där allt startade.

Deltagarna utgjordes till största delen av landanställda, men några ombordanställda och studenter från sjöfartshögskolorna fanns också på plats. Sjöbefälsföreningen och Seko Sjöfolk var där, liksom Sarf och Svensk Sjöfart. Representerade var också Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Linnéuniversitetet och ett flertal rederier, bland dem Wallenius, Tallink Silja, Färjerederiet, Ressel och Blidösundsbolaget.

Arbetsmiljöarbetet är nyckeln

Schemat var späckat med föredrag som fokuserade på systematiskt arbetsmiljöarbete och en jämställd arbetsmiljö. Tydliga teman blev att arbetet mot trakasserier är samma sak som att arbeta för säkerhet och en bra arbetsmiljö för alla, ombord såväl som iland, och att alla och envar i branschen har ansvar för att stoppa trakasserierna.

– Detta är en sjösäkerhetsfråga och inte bara en myspysfråga, sa tekn dr Cecilia Österman, sjö- och arbetsmiljöingenjör, som höll det inledande föredraget och började med att tacka Frida Wigur, den som startade #lättaankar. 

Många regelverk

Därefter följde ett praktiskt inriktat anförande om hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan få bort trakasserier på jobbet. Cecilia Österman vill rikta bort fokus från anmälan, som är viktig men inte allt, och i stället betona vikten av att arbeta förebyggande. Hon menar också att de olika regelverken sätter käppar i hjulet:

– Inom sjöfarten brukar vi prata om att vi inte vill ha särregler för svensk sjöfart. Men när det gäller arbetsmiljöområdet är det så olyckligt att vi inte bara har särregler när det gäller svenska och andra fartyg, vi har också särregler när det gäller arbetsmiljön och de som är anställda ombord, som inte har samma regler som landanställda i Sverige. 

Detta gör att det är svårt för skyddsombud, chefer och befäl att förhålla sig till reglerna – är det Transportstyrelsens regler, ISM, IMO:s regler eller diskrimineringslagstiftningen som gäller?

Grundbulten

Men hon har ett säkert tips till alla som tvekar: Backa tillbaka till grundbulten, arbetsmiljölagens syfte: ”Förebygga ohälsa och olyckor i arbetet och även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö”. 

– Här finns inga som helst tveksamheter, arbetsmiljölagen gäller alla som jobbar på svenskflaggade fartyg. Det står inte super deluxe med ett körsbär på toppen, men vi ska ha en god arbetsmiljö. Sedan är det upp till oss att definiera vad en god arbetsmiljö är.

Hon betonade också att inte bara arbetsgivare utan också varje enskild medarbetare enligt arbetsmiljölagstiftningen är skyldig att agera när man får vetskap om kränkande särbehandling.

– Ni ska inte sitta still i båten. Först och främst: ni ska agera, sa Cecilia Österman.

Jobbar efter regler som inte finns

Ulrich Stoetzer från Arbetsmiljöverket gick ned på en mer detaljerad nivå av arbetsmiljölagen och talade om reglerna för social och organisatorisk arbetsmiljö som började gälla i mars 2016. Han återkommer flera gånger till att sjöfarten inte har ratificerat de nya reglerna och riktade en stark uppmaning till åhörarna:

– Det väntar vi på. Jag skickar med det till dem som är här och har sådan beslutsträtt. Ni jobbar efter den gamla föreskriften som egentligen inte finns. Hur det där fungerar juridiskt ska ni inte fråga mig, men jag ser ett bekymmer, sa Ulrich Stotzer.

Hans kollega Minke Wersäll tog sedan vid och beskrev Arbetsmiljöverkets kunskaper om könens olika förutsättningar på arbetsmarknaden. Till exempel sjukskrivs fler kvinnor än män av organisatoriska och sociala skäl. Män drabbas oftare av de allvarligare olyckorna medan kvinnor oftare drabbas av belastningsskador, vilket kan förklaras bland annat av skillnader i hur arbetsuppgifter på en arbetsplats fördelas mellan könen. Vad gäller trakasserier är blandade grupper att föredra:

– Om man har homogena arbetsgrupper uppstår trakasserier mycket lättare än om man har heterogena grupper, sa Minke Wersäll.

Militärt upprop

Försvarsmakten har lång erfarenhet av jämställdhetsarbete, vilket inte har hindrat att den också har problem med trakasserier och övergrepp mot kvinnor, vilket framkom i uppropet #givaktochbitihop. Samuel Heimann jobbar på högkvarteret och är ansvarig för jämställdhets- och jämlikhetsarbetet i Försvarsmakten.

Efter #givaktochbitihop gick ÖB ut i en internkommuniké och klargjorde hur Försvarsmakten inte tolererar trakasserier och att de som inte ställer upp på Försvarsmaktens värdegrund helt enkelt inte är välkomna inom myndigheten. Alla förbandschefer fick i uppdrag att redovisa tre åtgärder vardera för att komma åt problemen. Just nu håller Samuel Heimann på att arbeta igenom resultatet av uppdraget till förbandscheferna. 

Manlig myndighet

Han säger att Försvarsmakten är en mycket svensk, vit och manlig myndighet. Det är ett problem att kvinnors prestation värderas lägre än mäns. Stereotypa föreställningar om den goda soldaten exkluderar den som inte är just en stark man. Även i jämställdhetsarbetet särbehandlas kvinnor genom att man gör frågan till en kvinnofråga.

För att komma till rätta med problemen måste man våga utmana strukturerna och fokusera mer på kulturen än individer.

En tankeväckande fråga från publiken var hur Försvarsmakten gör för att kvinnor som jobbar på en manligt dominerad arbetsplats inte ska känna sig utpekade när det ska pratas jämställdhet.

– Vi ska prata om den goda arbetsmiljön och vad ett gott kamratskap är. Om vi tittar på vår arbetsmiljöenkät så är det framför allt män som utsätter andra män för kränkningar, så att det handlar om att vi måste upparbeta ett gott medarbetarskap generellt belysa normer. Jag tror att vi är på väg dithän att vi kan göra det utan att man måste kasta in ett kön i sammanhanget, säger Samuel Heimann. 

Branscharbetsgrupp

Mikael Lindmark på Seko Sjöfolk och Carolina Kihlström på Svensk Sjöfart håller just nu på att sätta samman en arbetsgrupp med representanter från hela sjöfartsbranschen som ska leda arbetet mot trakasserier vidare. Mikael Lindmark förklarar att syftet med gruppen är att få till stånd ett kontinuerligt arbete med varaktiga resultat och undvika att uppropet mot trakasserier bara resulterar i en punktinsats.

Efter föreläsningarna delades därför alla deltagare upp i grupper som fick i uppgift att formulera lösningar på frågeställningar kring hur sjöfarten ska uppnå mångfald, komma åt problematiska strukturer, hantera kränkningar och så vidare. Det insamlade materialet från grupperna kommer att bearbetas och överlämnas till den branschgemensamma arbetsgruppen.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]