[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] Det hävdar Sjöarbetsmarknadens parter.
I ett brev till regeringen begär sjöarbetsmarknadens parter (Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Föreningen Svensk Sjöfart, Seko och Sjöbefälsföreningen) att Delegationen för Sjöfartsstöd ”snarast tillförs ledamot med kommersiell sakkunskap i sjöfartsfrågor.” Detta efter att man först skrivit att man ”inser att det inte alltid alltid är lätt för Delegationen att förstå hur sjöfartsbranschen fungerar”.
Skulle utökas
Den förra regeringen lovade att sjöfartsstödet skulle utökas till att gälla fler typer av fartyg, bland annat mätfartyg, bogserbåtar, kabelläggare och mudderverk. Detta i linje med hur reglerna ser ut i andra EU-länder och efter att svenska rederier, inte minst Marin Mätteknik, i åratal stridit för att få sjöfartsstöd. Nya regler trädde i kraft den 1 juli förra året och det är tolkningen av dessa regler som sjöarbetsmarknadens parter nu anser att delegationen tolkar för snävt.
”Parternas uppfattning är att de problem som uppstått beror på Delegationen för sjöfartsstöds tolkningar av den nya skrivningen i Förordningen om sjöfartsstöd. Dessa (tolkningarna, reds.anm) är av den art att de omöjligt kunnat förutses av vare sig lagstiftaren eller sjöarbetsmarknadens parter.”
Ändra igen
Delegationens tolkningar har enligt brevskrivarna fått till följd att fartyg som tidigare hade sjöfartsstöd nu blivit av med det och att målsättningen att underlätta för sjöfarten och få fler fartyg med stöd inte uppfyllts och de ber därför regeringen att man ”skyndsamt antingen utfärdar tillämpningsanvisningar eller förändrar ordalydelsen i förordningen så att det klarare framgår vilka fartyg som är stödberättigade och under vilka förutsättningar”.
Sänk gränsen
Dessutom passar arbetsmarknadens fyra parter på att påminna regeringen om att det håller på att växa fram ett starkt svenskt kluster med mindre fartyg i nischbransher, som servicefartyg till vindkraftsbranschen. De fartygen har inte rätt till sjöfartssstöd eftersom de är för små. Brevskrivarna föreslår därför att gränsen för att fartyg som ska ha rätt till sjöfartsstöd sänks till att gälla fartyg som har en bruttodräktighet om 20 istället för 100.
Skrivelsen till regeringen har undertecknats av Pia Berglund (Föreningen Svensk Sjöfart), Lars Andersson (Sjöfartens Arbetsgivareförbund), Mats Jäderland, (Sjöbefälsföreningen) och Tomas Abrahamsson (Seko).
[/flowy_subscriber_only]
Kommentarer
Anonymous
Och som vanligt fungerar inte Sverige när politiker är inblandade. Hur är det ens möjligt att det finns en myndighetsfunktion som inte kan sin bransch?
Tar tillbaka det. Det är ju självklart att kunskap och kompetens saknas när politiker är inblandade.
Anonym
Vilka fartyg som tidigare hade sjöfartstöd har nu blivit av med det?
Anonymous
Problem har bland annat uppstått hos företag som både tillverkar varor och äger fartygen som transporterar dessa varor. Detta har delegationen tolkat som att farten inte är konkurensutsatt.
Ingvar Bergman
Om fartyg och last har samma ägare borde inte ha någon betydelse för stödet, men om fartyget är specialbyggt för att kunna lasta viss sorts last eller speciellt anpassat för att kunna använda unik lastnings- och/eller lossningsanläggning, då förstår man delegationens tolkning att ett sådant fartyg inte bedöms som konkurrensutsatt..
Att delegationen anses sakna branschkunskap är ju bara ett exempel av många på bristande intresse för sjöfarten hos våra myndigheter. Här inbjuds riksdagsfolk och myndigheter ständigt till seminarier och konferenser och löften ges, men sedan händer inget. Vad gör vi som värnar sjöfartens betydelse för fel ? Skulle vi kanske lobba hårdare mot dagspressen och den vägen söka support ? Det skrivs mycket lite i pressen om sjöfart och när något skrivs är det oftast negativt – om sjöolyckor och onyktert sjöfolk.
Artikeln är stängd för fler kommentarer