Kryssningsresenärerna beräknas i år göra av med 600 miljoner kronor i Stockholm.

Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Miljö | Passagerarsjöfart

”Miljöpremierande åtgärder borde belönas”

Svensk Sjöfart vill inte utmåla kryssningsfartygen som miljöbovar, men hoppas att miljöpremierande åtgärder belönas med rabatter.

Föreningen Svensk Sjöfart – tidigare Sveriges Redareförening – välkomnar arbetet från de Östersjöländer som verkar för att verkställa ett förbud mot dumpning av toalettavfall i Östersjön från passagerarfartyg. Samtidigt beklagar man att IMO på grund av en juridisk teknikalitet inte kunde besluta om ett sådant förbud förra veckan.

Inte svenska rederier

I en undersökning som nyligen utförts av WWF framgår det att endast ett av 31 kryssningsrederier med trafik på Östersjön garanterar att de tar hand om sitt avloppsvatten på ett tillfredsställande sätt. På Svensk Sjöfart understryker man att föreningen inte representerar något av dessa kryssningsrederier, men däremot ett antal färjerederier av vilka majoriteten opererar året-runt-trafik i Östersjön som en del av Sveriges infrastruktur.

– Vi undersökte det här för några månader sedan med alla våra rederier och på de enstaka linjer där det inte är möjligt att lämna avfallet iland så renas avfallet ombord innan det dumpas överbord i enlighet med internationella regler, säger Pia Berglund, vd för Svensk Sjöfart.

”Ingen doktorshatt”

På WWF:s lista över rederier som svarat ja eller nej på enkäten saknas sådana som tar hand om sitt avfall, bland annat TT Line och Destination Gotland. Detta förvånar Fredrik Larsson, miljöansvarig på Svensk Sjöfart.

– Jag har förstått att det finns frågetecken kring hur undersökningen har gått till. Vi har medlemmar som inte känner igen att de blivit tillfrågade på rätt nivå i bolaget. Frågan som WWF har skickat ut har varit någorlunda svår att svara ja eller nej på. Vi vet att det är flera medlemmar som tar hand om vattnet på ett korrekt sätt men som inte har kunnat 100 procent garantera att det inte förekommer någonting som går överbord, säger han.

På det stora hela tror dock han att syftet med undersökningen att belysa problematiken är bra.

– Men jag tror inte att man kan få en doktorshatt för den här undersökningen.

Iland i största möjliga mån

Pia Berglund bekräftar att medlemmarnas fartyg lämnar toalettavfallet iland i största möjliga mån trots att det internationella regelverket som styr toalettavfall från passagerarfartyg tillåter dumpning överbord.

– De har gjort så sedan decennier som en del av deras ansvarstagande för miljön. 

Däremot kan hon inte riktigt förstå att kryssningsrederierna utsätts för så kraftig kritik beträffande utsläpp av avloppsvatten.

– Det är väldigt viktigt att påpeka att kryssningsfartygen uppfyller reglerna som säger att antingen ska man lämna iland eller så rena avloppsvattnet. Som vi ser det är frågan bara varför vi ska betala mer då vi gör mer, det är det som är poängen.

Farledsavgift fullt ut

Det som Pia Berglund vill lyfta fram är att den fasta färjetrafiken på svenska hamnar betalar statlig farledsavgift fullt ut medan kryssningsfartygen har en lägre tariff. Detta förfarande ifrågasätter Svensk Sjöfart och anser att miljöpremierande åtgärder, som ilandlämnande av toalettavfall, ska premieras med rabatter.

– Vi tycker att man kunde jobba med ekonomiska incitament på ett tydligare sätt. Kryssningsfartygen har en annan tariff, så de betalar väldigt mycket lägre än vi.

Konkurrerar gärna på lika villkor

Pia Berglund förnekar på det bestämdaste att det skulle handla om att färjerederierna inte skulle tåla konkurrens utifrån under sommarmånaderna.

– Jag tycker ganska synd om färjorna. De kör varje dag i veckan året runt på tidtabell, även om beläggningen är halvdålig. Det är en service till samhället. Kryssningsfartygen tar en del av vår trafik de bästa månaderna, så är det ju. Men det är sund konkurrens och det är ingenting som vi klagar på, så fungerar det och det får vi ta. Men om de ska få ett direkt försprång av svenska staten kan man tycka att det är lite konstigt. Om vi ska konkurrera så vill vi konkurrera på lika villkor.

Kommentarer

  • Steph

    Jag har lite svårt att först att man inte har kommit längre i den här frågan. Kan det vara så att det är hamnarna som inte har byggt ut kapaciteten för att ta emot svart/gråvatten, i år får man inte kacka i pytsen i jollen och sedan tömma den i sjön om man vill vara laglydig. Kommer ihåg att för tjugo år sedan låg vi långsides ett av de större kryssningsfartyget på den tiden vid masthamnen i Stockholm med en äldre bunkerbåt och tog emot gråvatten och när båten avgått halade vi 400 m och pumpade upp till Henriksdals reningsverk, vi fick hyfsat betalt för det jobbet men rengöringen dan efter var mindre kul. Då fanns bara den anslutningen (Viking Lines).

  • Anonym

    Även reningsverk lämnar tillbaks vatten efter rening till havet. Debatten är helt fel och lika tokig som när man visar ett moln med vatten ånga från en typ av kylanläggning när man pratar om kärnkraftverk.

  • Anonym

    Man HAR kommit mycket längre i frågan. Alla nya kryssningsfartyg har mycket goda reningsverk, till en grad som slår de flesta kommunala reningsverk som släpper ut i Östersjön. Så frågan är hur enkäten gick till.

  • Anonym

    Det är faktiskt så att det enbart är en fördel om kryssningsfartygen INTE pumpar iland sitt avloppsvatten,
    Tänker närmast då på de kryssningsfartyg som har biologisk rening där de goda bakterierna
    äter upp näringsämnena ur fekalierna. I detta fall vore det direkt förödande för reningsprocessen
    ombord på fartygen om de goda bakterierna pumpades iland eller tar för mycket skada så att de
    inte kan fullgöra sitt goda miljöarbete.
    Nämnas kan att kommunala reningsverk använder sig av en biologisk reningsprocess där goda
    bakterier äter upp näringsämnena ur fekalierna.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.