[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]väveoxidrening införs.
– Det är främst juridiken som inte håller, säger Alf Brodin på Trafikverket och förklarar närmare:
– De flesta index som finns bygger på att fartygsägarna rapporterar in uppgifter. Det är inte så att till exempel ett klassningssällskap åker ut och verifierar uppgifterna en gång i halvåret.
Studien som utförts av Göteborgsföretaget Maritime-insight, med Christopher Pålsson i spetsen, avfärdar av olika anledningar 48 av 50 index som finns globalt. Det kan vara för att de är för lokala i en viss hamn, partiska för att de är knutna till ett visst klassningssällskap, för att de inte väger in NOx eller för att de bara behandlar en viss fartygstyp.
Positivt med negativt besked
– Sjöfartsverket har i uppdrag att bejaka miljöinitiativ. Förhoppningen var att hitta ett index som väger in flera miljö-aspekter, vi har ju anti-fouling, ballastvatten och partiklar till exempel. Det hade varit idealt om det funnits ett index som täckt in många fartyg och många faktorer, och som hade kunnat styrkas. Idag går inget av dom att använda som grund för avgifterna men även ett negativt besked är ibland ett viktigt besked, säger Alf Brodin.
De två index Maritime-insight tittat närmare på är Environmental Ship Index (ESI) som drivs av World Ports Climate Initiative med ett stort antal hamnar i Europa, Nordamerika och Australien samt Clean Shipping Index (CSI) där inte minst Västragötalandsregionen från början varit delaktiga. CSI har medlemmar över hela världen och vänder sig främst till fraktköpare för att de ska kunna välja miljövänliga transporter.
Läs en längre artikel om studien i nästa nummer av Sjöfartstidningen, ute 21 februari
[/flowy_subscriber_only]