Det finns skäl att ifrågasätta tidigare forskningslitteratur när det gäller skattningar av hur mycket anlöpsoptimering kan bidra till energieffektivisering, enligt en ny rapport från VTI.

Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Forskning

Studie: Mer bränsleeffektiv sjöfart än väntat

Att sänka hastigheten i avvaktan på att kajen ska bli ledig är ett koncept som ska bidra till energibesparing och minskade utsläpp av koldioxid. Men nu visar en ny studie från VTI att potentialen inte är så stor som tidigare studier visat.
Det hela handlar om det som brukar kallas Virtual Arrival, vilket innebär att ett fartyg sänker sin hastighet för att anpassa ankomsten till det att en kaj blir ledig. Men nu visar Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i sin nya rapport ”Anlöpsoptimering och energieffektivitet: Skattning av maximal och realiserbar potential” att den potentialen inte är så stor som tidigare forskning visat.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]sänker sin hastighet för att anpassa ankomsten till det att en kaj blir ledig. Men nu visar Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i sin nya rapport ”Anlöpsoptimering och energieffektivitet: Skattning av maximal och realiserbar potential” att den potentialen inte är så stor som tidigare forskning visat.

– Fartygen seglar redan så pass långsamt och energisnålt, så det finns inte mycket mer att hämta. Förr körde fartygen fortare, och då hade en sådan förändring varit intressant. Men under de senaste tio åren har fartygen börjat gå allt långsammare. Skulle fartygen sakta ner ännu mer, då går utsläppen från förbränningen i stället upp igen, säger seniora forskaren Joakim Kalantari på VTI som projektlett arbetet med den nya rapporten. 

Tidigare studier har uppskattat att åtgärden skulle kunna innebära en besparing på 10 till 20 procent av den totala energiförbrukningen i berörda sektorer. Så har det inte blivit, trots alla ansträngningar från branschen, myndigheter och akademin.

Potentialen att effektivisera är inte möjlig att förverkliga, visar nu forskningen, och det tycks bero på operativa förutsättningar, kontraktsutformning, affärsupplägg och andra omständigheter. Till exempel finns det skäl att tro att den tidigare framtagna modellen överskattat den maximala tekniska potentialen.

För att korrigera dessa tidigare modellantaganden har forskarna tagit fram en ny modell och genomfört en Delphi-studie. Namnet Delphi härrör från oraklet i Delphi som gjorde spådomar om framtiden. Delphi-metoden är en systematisk, interaktiv metod som involverar en expertpanel, i det här fallet experter från aktörsgrupperna hamnar, rederier och skeppsmäklare.

Delphi-studien visar enligt VTI att endast en femtedel av den beräknade maximala tekniska besparingspotentialen är möjlig, det vill säga mindre än en procent. Det är sällan trängsel i hamnarna och generellt är fartygens hastighet relativt låg, så där finns inte så stora bränslebesparingar att göra. Därför finns det ingen anledning att införa nya rekommendationer om Virtual Arrival, enligt rapporten.

– Det är alltså inget fel på själva tanken med Virtual Arrival, men i dagens läge har den åtgärden inte så stor potential. Skulle det tillkomma nya styrmedel, exempelvis genom EU:s plan för en grön omställning Fit for 55, då kan situationen åter ändra sig, säger Joakim Kalantari.

Läs hela rapporten här.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]