Fotograf: Joachim Sjöström

Kategori: Miljö | Politik

MEPC förbjuder högsvavligt ombord

IMO:s miljö- och klimatkommitté MEPC höll i förra veckan sin 73:e session. Bland de tunga ämnen som diskuterades fanns svavelfrågan, plaster, växthusgaser och energieffektivisering.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]h energieffektivisering.

Föreningen Svensk Sjöfarts miljö- och klimatexpert Fredrik Larsson anser att en av de viktigaste frågorna för sjöfartsbranschen var frågan om svavel.

– Ett av de viktigaste besluten under mötet handlade om förbud att inneha högsvavligt bunker ombord i fartyg – förutom om skrubber finns på fartyget. Sedan tidigare har IMO beslutat att införa ett tak på svavelinnehåll till max 0,5 procent från och med 1 januari 2020 som gäller globalt. Det nya beslutet innebär att fartyg inte ens får inneha bränsle innehållande mer än 0,5 procent svavel efter 1 mars 2020. I svenska farvatten har man sedan införandet av SECA 2015 enbart fått använda bränsle som innehåller 0,1 procent svavel. Vi välkomnar detta beslut som främst syftar till att underlätta tillsynen av regelverket och anser det viktigt att lagstiftningen leder mot en hållbar utveckling, säger Fredrik Larsson.

Handlingsplan för skräp

IMO har påbörjat ett arbete med att ta fram en handlingsplan för marint skräp och då främst gällande plast samt borttappade eller övergivna fiskeredskap.

– Studier visar dock att endast 20 procent av plasten i våra hav härstammar från den maritima industrin, varav den största delen kommer från fiskeindustrin. Det är dock viktigt att vi inom sjöfarten gör vad vi kan för att förbättra situationen och flera av våra medlemmar medverkar i projekt som syftar till att minska det marina skräpet även om merparten kommer från land, säger Fredrik Larsson.

Godkänd tidsplan

Likaså var frågan om växthusgaser på agendan efter att IMO under våren 2018 beslutade om ett klimatavtal för sjöfarten.

– MEPC 73 godkände en tidsplan för hur IMO ska diskutera uppföljningsåtgärder på kort, medel och lång sikt samt utvecklade riktlinjer för IMO:s fjärde växthusgasstudie som skall vara klar 2020. Studien kommer ligga till grund för beslut om framtida åtgärder. Man utvecklade också en strategi för hur man ska diskutera åtgärder och dess konsekvenser för enskilda länder, säger Fredrik Larsson.

Röstat som ett block

Det internationella regelverket för energieffektivisering EEDI är uppdelat i olika faser. För fas 3 misslyckades MEPC 73 med att tidigarelägga samt skärpa regelverket för vissa fartygstyper, bland annat stora containerfartyg. Fredrik Larsson anser att det både är tekniskt möjligt och att berörda rederier önskade sig det.

– Misslyckandet beror i mina ögon på att EU-länderna gapade efter för mycket eftersom de även ville inkludera feederfartyg, vilket är tekniskt omöjligt idag. Resten av världen satte därför ner foten, kanske för att markera mot EU som mycket tydligt röstat som ett block på IMO under mötet, vilket inte är helt uppskattat.

Konkreta åtgärder

Branschorganisationen Rederierna i Finland är likaså positiv till resultaten av MEPC 73 och uppger att förhandlingar för att åstadkomma konkreta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen påbörjas omedelbart, så att de kan behandlas på nästa MEPC-möte nästa vår.

– Sjöfartsbranschen har redan länge satsat på att minska utsläppen och att utveckla branschen i en alltmer miljövänlig riktning. Det är fint att se hur alla de internationella aktörerna inom sjöfarten arbetar tillsammans för att åstadkomma konkreta åtgärder för att minska utsläppen. Det är viktigt att detta arbete nu framskrider med fart, säger Tiina Tuurnala, verkställande direktör för Rederierna i Finland. 

– I diskussionerna framgår det att branschen verkligen är engagerad i att hitta gemensamma, världsomfattande lösningar för att begränsa klimatförändringen. Det väsentliga är att det finns en gemensam strävan och arbetet för konkreta åtgärder har påbörjats, kommenterar Olof Widén, ledande sakkunnig på Rederierna i Finland.

Konstruktiv roll

International Chamber of Shipping (ICS) påpekar i ett pressmeddelande att MEPC 73, trots att fokus låg på förberedelser inför svavelbegränsningarna 2020, även gjorde goda framsteg inför en implementering av den ambitiösa strategin för att reducera utsläpp av växthusgas.

– MEPC 73 antog en Action Plan för att utveckla kortsiktiga åtgärder som levererar ytterligare CO2-minskningar före 2023 samt långsiktiga åtgärder som i slutändan ska leda till nollutsläpp av CO2 för sjöfarten, säger Esben Poulsson, ordförande för ICS.

Enligt ICS är det också positivt att medlemsstaterna i samarbete med sjöfarten är helt inställda på att göra växthusgasstrategin till en framgång istället för att försöker omförhandla det historiska avtalet eller tidigare överenskomna mål för minskning av CO2.

– Vi är mycket nöjda med den konstruktiva roll som Kina har tagit. Kinas förslag för att organisera det framtida arbetet utgör en väsentlig del av den överenskomna IMO Action Plan, tillägger Esben Poulsson.

Tidsplanen kvar

Flera av IMO:s medlemsstater uttrycker samtidigt oro över de ekonomiska effekterna av de skärpta svavelbegränsningarna 2020. Olika försök till respit har förekommit, men beskedet från MEPC 73 var glasklart – tidsplanen för 2020 ligger alltså kvar.

IBIA, the International Bunker Industry Association, är i alla fall glada över klara besked:

– Vi vet alla vad vi har att bereda oss inför. Fartyget har seglat och destinationen är 2020, skriver IBIA i sin kommentar om MEPC-mötet.

Inga beslut om Arktis

Samtidigt agerar andra medlemsstater och miljöorganisationer för skärpningar, som totalförbud mot både användning och frakt av tjockolja i arktiska vatten. Inga definitiva beslut togs, däremot uttryckte flera stater att de kommer att försöka se till att arbetet för ett totalförbud kommer igång tidigt under 2019. 

– Det är viktigt att arbetet snabbt blir klart, så att förbudet kan antas 2021 och sedan fasas in till 2023. Vi ser fram emot information från de arktiska länderna om potentiella sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av ett förbud, säger Clean Arctic Alliance i en kommentar.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]