Fotograf: Lighthouse

Kategori: Miljö

Många hinder för sjötransporter i städer

En ny studie har kartlagt hinder för vattenburna transporter i städer. Inte minst står gamla vanor i vägen, visar studien.
Byggtrafik och sopor är exempel på leveranser som skulle kunna köras på vatten i svenska stora städer. Men en ny förstudie som gjorts inom Trafikverks branschprogram Hållbar sjöfart, som Lighthouse driver, visar att marknadsmekanismer, regelverk, teknik, problem med kajplatser och inte minst gamla vanor står i vägen.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]ref=”https://lighthouse.nu/2022/02/22/manga-hinder-for-urban-vattenburen-logistik/”>förstudie som gjorts inom Trafikverks branschprogram Hållbar sjöfart, som Lighthouse driver, visar att marknadsmekanismer, regelverk, teknik, problem med kajplatser och inte minst gamla vanor står i vägen.

– Tröskeln är hög för avvikelser från business as usual. Det måste till drastiska förutsättningar, som förbud mot för mycket vägtransporter i ett område, för att man ska välja vattenvägen istället, säger Sönke von Wieding som lett arbetet med förstudien Myndigheters roll för urban vattenburen logistik, i ett pressmeddelande.

I den svenska godstransportstrategin finns ett uttalat mål om att flytta gods från väg till vatten. Enligt Sönke von Wieding är bygg- och anläggningstransporter det som skulle vara mest lönsamt, framför allt miljömässigt, men kanske också ekonomiskt. Han säger att Västlänken i Göteborg är ett exempel där vattenburna transporter skulle kunna ha använts, men där man kör lastbilstransporter som vanligt.

Enligt förstudien skulle det också finnas goda förutsättningar för transporter av avfall och återvinningsmaterial på vatten.

Ett stort hinder för urban vattenburen logistik (UVL) är enligt pressmeddelandet att det ofta saknas kajplatser i bra lägen, vilket försvåras av en komplex ägarstruktur.

– Ofta ägs kajplatser av någon myndighet som inte alls har med trafikplanering att göra. Det behövs en samordning internt och mer kompetens och resurser. Myndigheter skulle behöva ta en aktivare roll inom urbana godstransporter. Precis som man planerar för kollektivtrafik måste man planera för urbana godstransporter för att stödja alternativ till transporter på väg, säger Sönke von Wieding.

Studien pekar på att den viktigaste åtgärden för att driva på utvecklingen framåt är att skapa en stödjande kultur för UVL hos myndigheterna. I dagsläget utgör enligt studien beslutfattarnas rutiner, vanor och tillvägagångssätt ett stort hinder eftersom de upprätthåller inlåsningsmekanismer som gör det svårt att genomföra de åtgärder som krävs.

Studien visar att UVL kan bidra till hållbara godstransporter i städer och forskarna föreslår därför ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete på en rad punkter. 

Förstudien har genomförts av Sönke von Wieding, SSPA Sweden AB, i samarbete med Johan Woxenius, Jon Williamsson och Michael Browne vid Göteborgs universitet.

[/flowy_subscriber_only]
Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]