[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

De som var oroliga för oljepriserna och tillgången på olja med maximalt 0,5 procent svavelhalt kan andas ut. Priset på råolja är fortsatt relativt lågt och det finns gott om lågsvavlig olja, VLSFO, på marknaden.

Bränslekostnaderna har dock blivit märkbart dyrare för dem som kör på VLSFO jämfört med tjockolja. Så de som installerade skrubber har så här långt dragit det längsta strået.

Som oljepriset på tjockolja ligger i dag kommer skrubberstallationen att betala sig relativt snabbt, uppger Bimco i ett pressmeddelande. Detta trots att oljepriset har ökat lite grand sedan oroligheterna i Mellanöstern och mellan Iran och USA har eskalerat sedan årsskiftet.

HFO störtdök

De som valde skrubber är dock inte särskilt många, i synnerhet inte i Seca-området.

Internationellt sett störtdök försäljningen av högsvavlig olja, HSFO, på världsmarknaden redan i december samtidigt som den lågsvavliga oljan tog ett jätteskutt upp från åtta procent av de totala bunkervolymerna i början av 2019 till 70 procent i december. Det skriver Bimco, som har analyserat statistik från Singapores Maritime and Port Authority.

Enligt Bimcos chefsanalytiker Peter Sand är resultaten från Singapore de första som visar hur sjöfarten har lyckats anpassa sin verksamhet till IMO 2020-kraven.

28 procent

Siffrorna från Singapore stämmer tämligen väl med dem här i Sverige, med den skillnaden att HSFO på den internationella marknaden, trots tappet, fortfarande uppgår till cirka 28 procent av den totala bunkerförsäljningen. I våra vatten ligger den siffran något lägre.

Bimco skriver att det framför allt är de riktigt stora oceangående fartygen med skrubber som håller HSFO-försäljningen uppe genom att de förbrukar relativt sett mer bränsle än andra fartyg.

Vad branschen förväntade sig

Bunkerrederiet BRP:s vd Mattias Petersson säger till Sjöfartstidningen att mellan 80 och 85 procent av de bunkervolymer de fraktar i dag är den mycket lågsvavliga oljan VLSFO.

– Den har ersatt tjockoljan, HSFO, vilket avspeglar vad bunkerbranschen förväntade sig. Men jag kan inte säga någonting om hur råoljepriset påverkar priset på VLSFO eftersom den produkten egentligen inte funnits tidigare. Den släpptes ut på hela marknaden i och med årsskiftet.

MGO i Seca

Här i Seca-området där svavelhalten inte får överstiga 0,1 procent, är bränslealternativen antingen ULSFO, oljan med ultralåg svavelhalt, eller MGO, det vill säga marin gasolja.

– Efterfrågan på MGO blev enorm efter 2015 när 0,1-procentskravet kom. Vi i branschen trodde att fler skulle välja den ultralåga oljan men i och med att oljepriset sjönk så tog kunderna MGO i stället, så gasoljan fick en väldig renässans, säger Mattias Petersson.

Problem med ULSFO

Bunker Ones COO Petter Jonason säger till Sjöfartstidningen att ULSFO från början 30-50 dollar billigare än MGO DMA (den rena MGO:n, reds. anm.) men att eftersom krympt sedan dess till en skillnad på cirka 15 dollar i dag.

– ULSFO fick aldrig det uppsving som man trodde. Framförallt är det linjefart som kört på den produkten. I dag har efterfrågan på ULSFO minskat än mer och produceras bara av ett fåtal aktörer och ser ut att försvinna från marknaden helt.

En orsak till varför den aldrig blev efterfrågad är problem med kompatibiliteten om redaren bunkrar ULSFO i en hamn för att sedan bunkra mer ULSFO i en annan.

– Den osäkerheten har lett till att man hellre bunkrar MGO DMA, som inte har samma blandningsproblem, även om priset är något högre. 

Få har signat upp sig

Det har talats om att redare sannolikt skulle säkra oljevolymer för åtminstone ett år framåt nu när oljepriset är lågt, men så tycks det inte ha blivit i någon större utsträckning. I alla fall inte i våra vatten.

Bunker Ones COO, Petter Jonason, säger att det var mycket få kunder som signade upp sig för kommande år i förväg.

– Möjligen några av dem som kör på fasta linjer. Sedan kan ju några också ha ”hedgat” sig, det vill säga köpt papper och säkrat sitt bunkerbehov på det viset för att sedan sälja av papperna i takt med att de köper bunker i verkligheten.

– Men något sådant är egentligen ingenting vi känner till.

BRP:s Mattias Petersson har samma erfarenhet.

– En del bokade upp sig inför 2020 men jag kan inte riktigt svara på hur många. De flesta som går ut och in här i våra vatten går på spotmarknaden. 

[/flowy_subscriber_only]