[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] HR-avdelningar just nu.
Under onsdagen anordnades studentmässan Career Event på Sjöfartshögskolan i Kalmar och på torsdagen passade flera av sjöfartsbranschens personalansvariga på att träffas för att diskutera dagens och morgondagens utmaningar för branschen.
– Vi har alltid en HR-konferens på hösten, som anordnas av SARF, och det finns ett stort behov av att hitta fler forum för nätverkande för HR-personal inom sjö. Eftersom många redan är samlade i och med Career Event testar vi detta i år, säger Angela Jenhed, vice ordförande i Kommittén för utbildning och rekrytering, som ligger under arbetsgivarorganisationen SARF.
Färre sökande
Enligt Angela Jenhed, som också är personalchef på Stena Marine Management, är det främst två utmaningar som branschen står inför just nu.
– Vi i branschen har ett gemensamt ansvar att aktivt arbeta med den redan framtagna strategi och handlingsplan för likabehandling som finns inom svensk sjöfart. HR-avdelningarna har en betydande roll i det arbetet och det är viktigt att det finns handlingsplaner på plats när ett personalärende kommer in. Vi vet att det finns en dold problematik som inte minst visat sig i samband med #vågrätt- och #metoo-uppropen den senaste tiden.
Dessutom ser hon en stor utmaning i att säkra kompetent personal för framtiden.
– Vi ser att antalet sökande till Sveriges sjöfartsutbildningar minskar kraftigt. Det kommer att innebära stora utmaningar för kompetensförsörjningen för såväl land som sjö.
Brist på svenskt manskap
Enligt Angela Jenhed måste branschen agera redan nu.
– Vi räknar med att det tar mellan sju och tio år från det att man börjar sin utbildning innan man kan uppnå en seniorbefälsposition. Därför kommer konsekvenserna av dagens låga intagning att visa sig på allvar först om några år.
Enligt Angela Jenhed finns det även ett behov av svenskt manskap, framför allt till färjerederierna. Det finns väldigt få sjömansskolor kvar och det har redan visat sig att behovet är större än det antal som i dag tar examen från sjömansskolorna.
Psykologistudenter undersöker
Med anledning av att antalet sökande till landets sjöfartsutbildningar har minskat har KUR gett elever på psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet i uppdrag att undersöka hur andra branscher löst liknande problem.
– Vi har bett dem undersöka andra branscher med motsvarande situation, men som har lyckats vända den – vilka åtgärder de använde sig av för att nå ut och vad vi inom sjöfarten kan göra för att bidra till att intresset för våra utbildningar och yrken ökar.
Starka tillsammans
HR-mötet i Kalmar pågick under en halvdag där personalansvariga från de olika rederierna fick sitta ner tillsammans och diskutera operativa frågor och avtal. Tyngden låg på framtida kompetensförsörjning och likabehandling.
– Färje-, ropax- och kryssningsbranschen bildade en grupp och tank-, roro- och specialtonnage en annan, detta då avtal och frågeställningarna skiljer sig lite ifrån varandra.
– Vi är en liten men väldigt viktig bransch. Vi är operativa och beroende av duktig personal, både ombord och iland. Vi måste därför vara starka tillsammans, säger Angela Jenhed.
[/flowy_subscriber_only]
Kommentarer
Anonymous
Den Negativa trendeni i grund o botten grundas av dom massutflagningar o även det mycket dåliga sjöfartspolitik regeringar haft de senaste decennier! Idag finns det ingen som tror längre på någon framtid inom sjöfarten. Nyutexaminerade Sjöingenjör o sjökapten jobbar som motormän o matroser utan ett enda chans för befälsjobb och dessa studenter sprider info vidare till de som finns på skolan + de som kollar på utbildningar.
Mvh
Jacek
Johan Delin
Det år bara att instämma. Dom kommer hela tiden att spelas ut mot lågprisbesättningar från östeuropa och fjärran östern vilket det inte är någon brist på.
Det är bara en tidsfråga innan färjorna får tillgång till detta också(Norrmännen har börjat).
Robert Andersson
Varför är någon förvånad över att väldigt få ungdomar vill bli sjömän/sjöbefäl?
Det har gått alldeles för långt med utflaggningar av svenska fartyg och det har pågått alltför länge. Det har hunnit etsa in sig i allmänhetens medvetande att sjöfarten är en utdöd bransch i Sverige. Nu flaggar man in 7-8 tankbåtar, vilket naturligtvis är positivt. man säger då från branschen och politiker att nu vänder det. Ja, men man har ju en så ofullständig och underlig sjöfartspolitik, att man inte kan ha bogserbåtar och andra specialfartyg kvar under svensk flagg. Det är ju tonnage som landet också skulle behöva. Och dessa fartygstyper skulle ju vara fint att ha jobb på när man är less på att segla ”ute”. Men det kommer alltså inte att gå.För de båtarna finns inte kvar under svensk flagg, fast de åker mest runt svenska kusten! Och segla under utländska flaggor för en svensk sjöman är ju rena hazardspelet! Folk blir ju uppenbarligen straffbeskattade upp över öronen, trots att de fått klartecken från Skattemyndigheterna innan de tagit jobb i utflaggat! Nej, det är nog tyvärr flera år för sent att vända detta. Men heder och beröm till de redare som trots allt försöker segla svenskt. Politikernas hattiga insatser under åren, är dock svårt att rosa.
Martin
Color Line gets green light for NIS flag
FERRY The dispute between the Norwegian state and Color Line has come to an end. Color Line will therefore be allowed to switch its Oslo-Kiel cruise ferries COLOR FANTASY and COLOR MAGIC from the Norwegian flag (NOR) to the more liberal Norwegian International Ship Register (NIS) Är nog många svenskflaggade färjor som vill byta flagg nu!
Stanna iland
Ombord på sin arbetsplats drygt 4000 timmar per år, hypereffektiva hamnanlöp så landgång är uteslutet, minimala besättningar där konstant bristande automatik med graverande designfel ersätter övrig personal, blandbesättning så man inte har något att prata om utom vädret, mat av låg kvalitet tillagad av outbildade kockar, konstant misstänkliggjord som terrorist och knarkare med förnedrande urinprov, hjärndöda datakurser ombord som dumförklarar en fullständigt samt usel lön. Inte nog med det så brännner fartygsmaskineriet upp restavfallet från raffen så lastbilar kan köra på miljövänlig findiesel medan båtarna framstår som miljösvin.
Rickard Andersson
Det är väl BRA att sökandet går ned, så att man snart kan stänga någon av skolorna!? Jag menar, jobben ska ju snart ersättas av först öst-européer, för att sedan avvecklas till förmån för automation.
Vad man skulle behöva ändra i befintlig utbildning för att den ska vara relevant, är att ägna 75% åt att lära sig återställa larm och felaktiga sensorer. Redan idag är det 95 % av alla fel ombord som kommer av elektronik, automation, nätverk o s v. Jag tror man kan ta bort astronomin, kanske!?
Sedan, är det bara att läsa övriga kommentarer nedan, för att få bilden av utsikterna för svenska sjöfarare.
Rolf B Bertilson
Vi får nog dessvärre inget ökat söktryck till sjöbefälsskolorna förrän en förändring sker i tonnageskatten som möjliggör för rederier att ansluta fartyg i kustsjöfart till tonnageskatten och därmed flagga hem sådana fartyg som bra delvis seglar i internationell fart. Tonnageskattereglerna kräver ju att ett fartyg skall finnas i internationell fart 75% av ett år vilket gör att stora delar av ex Donsöflottan inte flaggas hem.
Michael Petersson
Vore intressant att ta del av mer ingående fakta, är det en brist idag på Svenskt senior och juniorbefäl och vad förväntas i framtiden 7-10 år från idag, % eller antal fördelat på maskin/däck/senior/junior?
Artikeln är stängd för fler kommentarer