[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]dar att redarna var med.
Under IMO:s miljöskyddskommittés möte i april 2008 (MEPC 57) fattades ett mycket kontroversiellt beslut –införandet av dramatiskt sänkta gränsvärden för svavelhalten i fartygsbränslet i Östersjön. Beslutet formaliserades sedan under MEPC 58. Från den 1 januari 2015 gäller max 0,1 procents svavelhalt. Sverige var ett av de länder som drev igenom sänkningen.
I mars 2010 KU-anmäldes regeringen efter kritik mot regeringens agerande från olika håll. Sverige gick med på att sänka gränsvärdet till 0,1 procent samtidigt som man accepterade att fartyg i andra farvatten får fortsätta segla på bränsle med 3,5 procents svavelinnehåll till 2020 eller 2025.
Inga analyser gjordes, vare sig ur miljö- eller näringspolitisk synvinkel.
Otillfredsställande
Efter att ha granskat regeringens agerande och genomfört utfrågningar med nyckelpersoner, menar konstitutionsutskottet i sitt utlåtande att regeringen
brustit allvarligt på flera punkter.
”Granskningen visar att regeringen aldrig gjort något ställningstagande om överenskommelsen. Utskottet anser att det är otillfredsställande med en ordning som innebär att Sverige, med regeringen som part, kan ingå och bli folkrättsligt bundet av en internationell överenskommelse utan att regeringen tar ställning till avtalets innehåll och frågan om den svenska bundenheten. Diarieföringen och dokumentationen i regeringskansliet har också varit bristfällig. Förseningen av publiceringen av det aktuella avtalet framstår även den som orimlig.”
Vid ett förmöte i Norrköping till MEPC 57 i London var den svenska ståndpunkten dittills att stödja ett förslag om en begränsning av svavelhalten till 0,5 procent. Enligt uppgifter från regeringen och Sjöfartsverket så blev dock beslutet att stödja ett förslag om en sänkning till 0,1 procent istället.
Delade meningar
Sjöfartsverkets Maria Gelin, idag gruppchef på näringsdepartementets transportenhet, som ledde den svenska delegationen vid mötet hävdar att Sveriges Redareförening var med på en sänkning till 0,1 procents svavelhalt och att det skulle bli den svenska hållningen under MEPC 57.
Under KU-förhören med Maria Gelin framkommer att ”Vid de förmöten som hölls inför MEPC-mötena 57 och 58 och i de underlag som skickades ut inför förmötena fanns förslagen med de lägre svavelnivåerna med. Sveriges Redareförening ingick i den svenska delegationen. Vid mötena med den svenska delegationen framkom inte några negativa synpunkter på de föreslagna gränsvärdena för svavel.”
Sveriges Redareförening menar att man inte var med och beslutade om 0,1 procent, utan var starkt kritiska mot detta. I en kommentar till konstitutionsutskottet skriver man:
”Det är med mycket stor förvåning SRF tar del av det uttalande som gjordes av Maria Gelin i samband med utfrågningen beträffande svavelbeslutet. Det är anmärkningsvärt att en tjänsteman på denna nivå kan uttrycka sig på detta sätt. Det är också helt klart att näringsdepartementet först efter det att beslutet tagits tillsatt en utredning. Utredningen pekade bland annat på årliga kostnadshöjningar på 13 till 28 miljarder för sjötransporter till och från hamnar i Sverige.”
Tre olika förslag
Inför MEPC 57-mötet tog IMO fram tre olika förslag för svavelbegränsningar. Sveriges Redareförening ställde sig bakom alternativ 1, en global begränsning på 1,0 procent 2012 och 0,5 procent 2015, och därmed inga särregler. Denna ståndpunkt framfördes under förmötet i Norrköping.
”Förmöten protokollförs dock inte utan mötena, där flera parter inbjuds att delta, ligger till grund för vidare beredning och slutgiltigt ställningstagande inom Transportstyrelsen, regeringskansliet och EU-koordinering – en process SRF inte har insyn i.”
Enligt Sveriges Redareförening fanns det ingen överenskommelse inom den svenska delegationen om max 0,1 procent svavel i bränslet i SECA-området 2015.
Mellan MEPC 57 och MEPC 58 då det formella beslutet togs i IMO varnade Sveriges Redareförening och skogsindustrierna regeringen för att svavelbegränsningen i SECA-området kan få negativa konsekvenser för svensk basindustri och svensk sjöfart. Den svenska regeringen var dock kallsinnig.
I en intervju med Sjöfartstidningen tidigare i år dolde inte infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd sin frustration:
– Man kan alltid fundera på varför beslutet fattades och varför ingen konsekvensbeskrivning utfördes innan. Jag har inte fått något bra svar. Det viktigaste är att minska de negativa effekterna som vi kan konstatera blir följden av det här beslutet. Vi försöker därför få en ändring till stånd.
Regeringen meddelar att man nu ”granskar” KU:s utlåtande. På frågan om Sverige aktivt jobbar på att få en ändring till stånd av svavelbeslutet är beskedet att frågan ”bereds internt”.
[/flowy_subscriber_only]