Fotograf: Stockholms Hamnar

Kategori: Ekonomi | Regelverk

Branschen kritisk mot nya avgifterna

Sjöfartsbranschen är inte nådig i sin kritik mot Sjöfartsverkets förslag till nya farleds- och lotsavgifter. Det framgår av de remissvar som Sjöfartstidningen tagit del av.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]svar som Sjöfartstidningen tagit del av.

Sjöfartsverkets förslag till nytt system har som bekant varit ute på remiss sedan i slutet av mars, och när tidsfristen gick ut igår onsdag den 1 juni hade ett 40-tal remissvar kommit in till myndigheten. Av det tiotalet svar som Sjöfartstidningen läst – valda mer eller mindre slumpmässigt – är de negativa rösterna i klar majoritet.

Oro över generell höjning

Flera av branschaktörerna inleder sina remissvar med att uttala sig kritiskt mot att isbrytningen ska betalas av sjöfarten själv och inte via statliga anslag. Detta är något som bland annat Stockholms Hamnar, Göteborgs Hamn, Trafikverket och Seko sjöfolk är negativa till, där man uppger att man oroar sig över att de tillfälliga anslag som isbrytningen haft under perioden 2014-2016 ska upphöra från och med nästa år – vilket enligt Sjöfartsverket skulle innebära generella avgiftshöjningar på cirka 15 procent.

Enligt Stockholms Hamnar skulle dennna 15-procentiga ökning vara orimlig, särskilt med tanke på att kryssningsfartygen till Stockholm endast anlöper under sommarhalvåret och ”därmed finansierar den övriga sjöfartens isbrytning”.

Kritik mot passageraravgift

Stockholms Hamnar riktar också skarp kritik mot att en passageraravgift föreslås i det nya systemet och framhåller både kryssnings- och färjetrafikens ekonomiska betydelse för Stockholm och Sverige. Man föreslår därför att Sjöfartsverket inför de nya avgiftsförändringarna, om de nu blir verklighet, successivt över en längre tid så att dess effekter lindras.    

Sämre konkurrenskraft?

Trafikverket uppger att rent prinicipiellt stödjer Sjöfartsverkets intentioner, men man ställer sig också frågan om vissa delar av det som föreslås kan komma att innebära en försämrad konkurrenskraft för sjöfarten som trafikslag. Man tänker då bland annat på de sänkningar av rabatter på lotsavgifter som föreslås i Trollhätte kanal, Vänern och Mälaren, och man oroar sig även för att detta initialt skulle kunna påverka utsikterna för att få igång inlandssjöfarten.

Trafikverket skriver vidare att de – liksom Sjöfartsverket själva – anser att det borde råda konkurrensneutralitet mellan transportslagen och att isbrytningen därför bör likställas med vinterväghållningen i land.

”Emot regeringens intentioner”

Även Seko sjöfolk tycker att isbrytningen bör bäras av skattebetalarna eftersom det handlar om att hålla vattnets vägar farbara och att detta ska jämföras med att motovägarna plogas. Vidare tycker Seko sjöfolk att det föreslagna systemet slår särskilt hårt mot den konkurrensutsatta kust- och närsjöfarten, och man ställer sig mycket frågande till avsikten att kraftigt minska nämnda rabatter på lotsavgifterna och att man vill ta bort undantagen från farledsavgifterna för transporter av last mellan hamnar belägna inom Göteborg-/Vänerområdet – vilket de anser går helt emot regeringens intentioner att flytta mer gods till sjöfart.

Kritik mot dräktighetsklasserna…

Göteborgs Hamn tycker för sin del att det är bra att det nya förslaget innebär en förenklad modell med ökad tydlighet, men är kritiska mot att det är för stora steg i de nya dräktighetsklasser som införs. Vidare är man överlag positiva till det miljöindex som föreslås, men man poängterar också att det bör bli mer öppet och transparent.

…och miljöindexet

Stena Line å sin sida ”välkomnar en breddning av möjligheten till miljörabatter” men tycker dessvärre inte att det föreslagna miljöindexet CSI lever upp till den önskade balansen. Det faktum att de olika kategorierna i indexet väger lika tungt speglar inte den miljömässiga nyttan, skriver Stena Line, och anser därför att det föreslagna miljöindexet bör omarbetas.

När det gäller de föreslagna passageraravgifterna anser Stena Line att det är ”naturligtvis inte önskvärt”, och att denna avgift – om den införs – bör ha ett tak för att inte orsaka alltför negativa konsekvenser på den högfrekventa färjetrafiken.   

Kostnadsökningar

Mälarhamnar är ännu en instans som yttrat sig. Även de är kritiska mot de föreslagna minskade rabatterna på lotsavgifterna för Mälar- och Vänertrafiken. Deras beräkningar pekar på kostnadsökningar på 60-130 procent, vilket ”leder till en ytterligare kostnadsfördel för lastbilen”. Liksom några av övriga instanser föreslår de ett ”avgiftsundantag”, där gods som fraktas via inre vattenvägar inte ska behöva betala under en period på exempelvis fem år.

”Utfasning” föreslås

Sveriges Skeppsmäklarförening är inne på en liknande linje, där de förespråkar något de kallar ”utfasning”. Skeppsmäklarna är nämligen positiva till principerna bakom förslaget, men tycker att utfallet av förslaget blir orimligt för flera aktörer – bland annat när det gäller de minskade lotsrabatterna, de föreslagna passageraravgifterna och de slopade farledsavgiftsbefrielser som föreslås för vissa områden, däribland Brofjorden.

Deras förslag är en tioårig utfastning, där man fasar ut samtliga rabatter under en tioårsperiod, så att inte rederier och transportköpare ”i chock och av rent trots” väljer bort svenska hamnar eller sjöfarten som transportalternativ.

”Högst bekymrade” 

Slutligen skriver Erik Thun AB i sitt svar att de känner ”sig högst bekymrade över att den nya modellen påverkar oss negativt genom kraftigt reducerad rabatt och höjda farleds- samt lotsavgifter”. I ett räkneexempel de har gjort uppges att den föreslagna avgiftshöjningen innebär en kostnadsökning på en vanlig resa med 145 procent. Om ett fartyg, enligt samma exempel, skulle klassas i högsta miljöklass i det miljöindex som förelås skulle kostnadsökningen bli 120 procent. 

I flera av de remissvar som Sjöfartsidningen läst höjs röster för att farledsavgifterna ska reduceras kraftigt eller avskaffas helt och hållet, så att konkurrenssituationen gentemot övriga Europa blir likvärdig.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]