Finnpulp är ett av de lastfartyg som utrustats med skrubber.

Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Ekonomi | Regelverk

Kostnaderna för svaveldirektivet mindre än befarat

En finsk utredning visar att lägre oljepriser och regeringens åtgärder inneburit att kostnaderna för svaveldirektivet inte blev så höga som befarat.

I Finland har kommunikationsministeriet tillsammans med arbets- och näringsministeriet låtit genomföra en utredning om svaveldirektivets konsekvenser i form av ökade kostnader. De kostnader som svaveldirektivet har medfört för industrin har enligt preliminära uppgifter inte varit lika höga som man ursprungligen befarade.

De absoluta bränslekostnaderna i Östersjö- och Nordsjötrafiken har enligt utredningen inte höjts väsentligt under den tid som utredningen täcker. Däremot har den relativa skillnaden mellan priset på tjockolja och diesel kvarstått oförändrad.

Relativ merkostnad

Den relativa årliga merkostnaden för näringslivet uppskattas till 300 miljoner euro. Därav är skogsindustrins andel mellan 65 och 90 miljoner euro.

De flesta fartyg har övergått till bränslen med låg svavelhalt. Transportkostnaderna uppges sänkas betydligt av att många fartyg med stor lastkapacitet har utrustats eller kommer att utrustas med skrubber.

Samma nivå

Den största enskilda orsaken till att kostnaderna inte höjts lika mycket som man ursprungligen räknade med är att priset på bunker gått ned. Enligt utredningen var priset på marindiesel våren 2015 på samma nivå som priset på tjockolja 2014.

− Situationen förändras hela tiden och påverkas av många variabler. Man bör komma ihåg att svaveldirektivets faktiska konsekvenser kommer att synas först senare, då man får en klarare bild av hur svavelregleringen inverkar på bland annat företagens och rederiernas långvariga fraktavtal, konstaterar näringsminister Jan Vapaavuori och trafikminister Paula Risikko i ett uttalande.

Betydelsefulla åtgärder

De understryker att regeringens åtgärder bidragit till att kostnaderna inte ökade så mycket som befarades.

– Stora satsningar har gjorts. Till dessa hör bland annat halveringen av farledsavgifterna åren 2015 till 2017, stödet till investeringar i miljövänliga fartyg, investeringsprogrammet för LNG-terminaler samt ett flertal ändringar i lagstiftningen, säger Paula Risikko.

Ny affärsverksamhet

– Det som är positivt är att svaveldirektivet har åstadkommit nytt utvecklingsarbete och ny affärsverksamhet som företagen på ett berömvärt sätt nappat på. Det råder en global efterfrågan på nya innovationer inom miljöteknik och Finland har här en viktig roll, säger Jan Vapaavuori.

Utredningen har sammanställts av Åbo universitets Brahea-center. Utredningen genomfördes i form av webbenkät och kompletterande intervjuer.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.