Fotograf: Yngve Andersson

Korintkanalen – 1 826 år försenad

Tunneln genom Hallandsåsen beräknas bli minst tretton år försenad, men de ansvariga på Banverket kan, om de deppar, söka tröst i Korintkanalen.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] tröst i Korintkanalen.
Kejsar Nero började bygga den redan år 67 efter Kristus, men den stod inte klar förrän 1893. Vad är väl tretton år att bråka om jämfört med en försening 1 826 år!

Hallandstunneln kommer dock aldrig att bli den formidabla sevärdhet som Korintkanalen är och som borde rendera den en plats bland världsarven. Om inte för annat så som en hyllning till världens alla sjöfarare och, varför inte, till alla driftiga kanalbyggare.

Under antiken var farvattnen utanför det stormiga Kap Matapan på Peloponnesos sydspets fruktade, och för att komma ifrån farorna anlade grekerna hamnar på ömse sidor om det smala korintiska näset; lasterna lossades och fraktades på land från hamn till hamn. Senare stensattes vägen över näset så att båtarna också kunde dras över.

Nero hade tusentals krigsfångar och judiska slavar till att påbörja kanalbygget men, för att citera en tidigare svensk statsminister, han nådde inte ända fram.

Det gjordes under århundradena flera halvhjärtade försök att komma vidare men det var först sedan Suezkanalen 1869 stod klar som frågan åter aktualiserades på allvar. Den grekiska staten engagerade två franska ingenjörer, men det blev inte så mycket av det. Det var när den ungerske generalen och entreprenören István Türr kom in i bilden som det började hända saker. Han engagerade ingenjören Béla Gerster, även han ungrare, och 1881 startade kanalbygget åter. Efter en del ekonomiska problem och ändringar i huvudmannaskapet kunde Korint-kanalen invigas 1893.

Korintkanalen, åtta, nio mil västerut från Aten, blev av stor betydelse för sjöfarten; farleden förkortade vägen mellan Joniska havet och Egeiska havet med 320 km och som bonus slapp man också de lömska vattnen söder om Peloponnesos.

Data för kanalen skiljer sig från källa till källa, men troligt är väl att uppgifterna på de två stora minnesmonument i röd granit som sattes upp vid kanalen förra året stämmer. Enligt dessa är Korintkanalen 6 343 meter lång, djupet 8 meter, bredd 24,60 meter, bredd vid botten 21,0 meter och avståndet från vattenytan till marknivå är 79,0 meter. I genomskärning har kanalen alltså formen av en stympad kon.

Kanalens ekonomiska betydelse
är förstås inte lika stor i dag som när den invigdes för 117 år sedan, men fartygsrörelserna uppgår ändå till 12 500 per år; mindre lastfartyg, fritidsfarkoster och, inte minst, kryssningsfartyg vars passagerare häpnar över att ha de terrakotta-färgade höga och lätt lutande bergssidorna på nära nog armlängds avstånd. Men att stå på en av gång-broarna, lätt gungande av lastbilstrafiken intill, och skåda längs kanalen när ett lastfartyg närmar sig är en upplevelse av rang. Och är det inte nog finns möjlighet till bungyjump från en av broarna!

Bengt Nilsson[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]