[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Sjöfartens stora kapacitet för godsvolymer gör att den bör tas på större allvar av regeringen och riksdagen när det kommer till att uppnå de klimatpolitiska målen enligt Sjöfartsverket. I en ny rapport ”Sjöfarten och transporterna – Om sjöfartens möjligheter att bidra till de klimatpolitiska målen” lyfter man fram olika faktorer som gör sjöfarten attraktivare, ur en miljövinkel, kontra andra transportslag.

Konkurreras bort av andra transportslag

Även om riksdagen redan genom den nationella godstransportstrategin bestämt att en överflyttning ska ske för godstransporter från land till hav går det i nuläget trögt att göra det till en verklighet. Lastbilstransporter bedöms fortfarande som mer flexibla och de är billigare för transportköpare.

Därför menar Sjöfartsverket att det behövs en större efterfrågan på sjöfarten för att komma över den tröskel som gör det fördelaktigt att bygga nya sjökoncept. Med lägre totala ekonomiska kostnader hade redare kunnat anlöpa fler hamnar, vilket i sin tur hade kunnat ge kostnads- och miljövinster.

Samtidigt läggs stora politiska satsningar på järnvägen, även om järnvägssystemet rent strukturellt är långt mer bräckligt och känsligt för haverier och stopp än hamnar och farleder. Riktigt samma problem har därför inte sjöfarten.

Till exempel finns inga begränsningar på hur många fartyg som kan anlöpa och avgå i från en hamn. Behövs det är kostnaderna lägre för underhåll och reparationer av infrastrukturen i hamnar än för järnvägen.

Ökade godstransporter och miljökrav

Även om det finns ett mål på att utsläppen från transporter inrikes ska minska med 70 procent från 2010 till 2030 bedömer Trafikverket att mängden gods som transporteras i landet kommer att öka med 64 procent till 2040.

På grund av sjöfartens kapacitetsförmåga bedöms den vara mer miljövänlig än lastbilstransporter. Även om det i dag saknas säkra mätmetoder för att jämföra transportslags energieffektivitet, vet man att sjöfarten generellt sett drar mindre energi om man ser till förbrukad energi per enhet, jämfört med tåg och lastbil. Till exempel motsvarar ett normalstort fartyg som går i Östersjön ungefär 500 lastbilslaster i kapacitet.

I Sverige finns 50 hamnar med godstrafik och den största infrastrukturen, havet, finns redan där och behöver inte förändras på något vis.

Satsningar på sjöfarten behöver inte ske på andras bekostnad

Självklart är inte heller sjöfarten fri från problem. När det sker förseningar inom godstransporterna till sjöss beror det oftast på lastning, lossning och förflyttningen av gods från hamnen till andra transportslag.

Här vill Sjöfartsverket se att fler satsningar sker på effektivare omlastning och förbättringar på väg- och järnvägsnätet, vilket gör att en satsning på sjöfarten inte nödvändigtvis sker på andra transportslags bekostnad.

Konsumenter kan tänka sig längre transporttider

I samma rapport från Sjöfartsverket ingår även en undersökning om vad konsumenter är beredda att offra för miljövänligare transporter. Man ser det som nödvändigt att konsumenterna ställer krav på företags val av transporter för att fler ska välja sjöfarten som transportsätt.

Drygt 1.000 svenskar har via en webbenkät svarat på hur de tänker kring miljö och konsumtionsvanor. Att två av tre konsumenter hellre vill ha transporter som är miljövänliga även om de är långsammare går stick i stäv med en gammal föreställning att det är lågt pris och frakttiden som spelar mest roll. Det är 68 procent som svarar ja på frågan om de kan tänka sig längre transporttid om den är klimatsmart. 12 procent svarar nej och 20 procent att de inte vet.

Glädjande

Sjöfartsverket ser det här som glädjande för branschens framtid.

– Siffrorna talas sitt tydliga språk, men vi kan fortfarande göra mer. Därför uppmanar jag nu Sveriges konsumenter att börja ställa tydligare krav på hållbara transporter. Kapaciteten inom den svenska sjöfarten är mycket god, säger Katarina Norén, generaldirektör på Sjöfartsverket.

Undersökningen genomfördes av Kantar SIFO under oktober 2019 på uppdrag av Sjöfartsverket. 1.040 webbenkäter skickades till målgruppen ’allmänhet’ i åldrarna 18 till 79 år.

Själva rapporten från Sjöfartsverket om sjöfartens möjligheter att bidra till de klimatpolitiska målen går att läsa här.

[/flowy_subscriber_only]