[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Den norska offshore supply and services-flottan växer och det blir allt svårare att få tag i kompetent sjöfolk till rederierna som traditionellt haft i princip helt norska besättningar. Nu söker man sig i allt större utsträckning utomlands. Ett av rederierna är Island Offshore i Ulsteinvik. För mindre än ett år sedan hade man 10 till 15 svenskar anställda. Nu är 50 till 60 av de 850 ombordanställda svenskar.

Den svenska handelsflottan krymper i stadig takt samtidigt som bra arbetsförhållanden, inklusive höga löner, och avancerade arbetsuppgifter inom offshore lockar svenskt befäl.

– Det fungerar bra, och vi har svenskar på alla fartygstyper i flottan. Vi ser inte övriga skandinaver som utlänningar, vi talar ungefär samma språk och har inga stora kulturskillnader, säger vd Håvard Ulstein.

Rederiet har idag 22 fartyg och 6 i beställning. Fartygen blir allt mer avancerade. Supplyfartygen har traditionellt varit renodlade arbetshästar för att transportera förnödenheter ut till plattformarna men allt fler av nybyggena får nu extra utrustning för att göra dem mer flexibla och klara fler uppgifter. Just nu ligger fokus också mycket på väldigt avancerade fartyg för bottenarbeten.  Island Offshore räknar med att flottan växer med 10 till 15 fartyg de närmaste fem åren.

Rederiet vill ha fler svenskar, men det räcker inte.

– Vi måste bredda rekryteringsbasen mer, och vi tittar på traditionella sjöfartsnationer i Sydeuropa, säger Håvard Ulstein.

Ett sådant land är Portugal som i princip tappat hela sin oceangående fiskeflotta och även den djuphavsseglande handelsflottan. Här finns såväl tradition som kompetens att hämta menar Håvard Ulstein.

Något som oroar rederierna är uppgifterna om en intern strid om sjöfartsstödet inom den norska regeringen.

Den 14 maj skulle Norge ha lämnat sin syn på EU:s regler för stöd till sjöfarten som EU-kommissionen nu reviderar. Det blev inget med det, och en ny deadline sattes till 8 juni. Då var det fortfarande lika tyst från den norska regeringen.

Enligt norska medieuppgifter är orsaken att Näringsdepartementet och Finansdepartementet har olika syn, framförallt när det gäller bemanningsstödet. Finansminister Sigbjørn Johnsen uppges vilja skära rejält i stödet, medan näringsminister Trond Giske håller emot.

Båda menar att det skall vara lika för alla, men Johnsen vill se en mycket lägre nivå.

– Om stödet reduceras kraftigt eller tas bort helt så vore det katastrof för vår näring, säger Håvard Ulstein. 

Island Offshore har visserligen hälften av sin verksamhet inom undervattensaktiviteter, och där utgår inget stöd, men för fartyg av andra typer som långtidschartrats under sämre tider med små marginaler kan ett slopande av stödet få en kraftig effekt. Enligt Håvard Ulstein finns mest sjöfolk dessutom inom supplysektorn, en marknad med små marginaler.

För oss skulle ett slopande av stödet att få en direkt effekt på rörelseresultatet med NOK 80 miljoner, säger Hallgeir Reitan som är befraktningschef. 

[/flowy_subscriber_only]