Längst till vänster syns Åsa Burman, verksamhetschef för Lighthouse, och Joachim Glassell, chef för Sjöfartsforum, vilka var moderatorer vid seminariet vars panel bestod av (med start som nr tre fr v) Berit Blomqvist, vd för Sveriges Skeppsmäklareförening, Johan Lantz, vd för Avatar Logistics, Ove Eriksson, direktör vid affärsavdelningen på Sjöfartsverket, Rikard Larsson (S), ledamot i trafikutskottet samt Anders Åkesson (C), ledamot i trafikutskottet.

Fotograf: Lars Andersson

Kategori: Regelverk | Folk/företag

Farledsavgifter i fokus

Farledsavgifterna, lönedumpningen inom lastbilssektorn och regelverket för inre vattenvägar var några av ämnena för måndagens lunchseminarium i Almedalen.

– Jag är orolig för Sjöfartsverkets förslag till farledsavgifter om det är så att sjöfartens konkurrenskraft därigenom skulle försämras. Då går det stick i stäv med våra strävanden om att flytta mer gods till sjö, där vi till exempel har en vägslitageskatt som förhoppningsvis kommer att införas ganska snart, sade Karin Svensson Smith (MP), ordförande i trafikutskottet, vid ett av måndagens sjöfartsseminarier vid Maritima Mötesplatsen i Almedalen på Visby. 

Vem ska betala?

Seminariet hade rubriken ”Gratis vatten och inga köer – låt sjöfarten bidra till större samhällsnytta” och behandlade frågor om transportslagens infrastruktur och vilka principer som ska råda när det gäller kostnaderna för trafikslagens infrastruktur.

Föga förvånande kom Sjöfartsverkets förslag om nya lots- och farledsavgifter – som kritiserats hårt av branschen – upp ett flertal gånger på seminariet. Enligt Karin Svensson Smith är avgifterna för trafikavgifterna till och med den enskilt viktigaste frågan att titta på om regeringens vision om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer ska kunna uppnås. 

”Fler frågor”

– De som inte betalar fullt ut med hänsyn till sina kostnader är de långa vägtransporterna, och om en vägslitageskatt införs borde rimligen sjöfarten få en ökad konkurrenskraft, sade Karin Svensson Smith, och lade till: 

– Därför borde ni ställa fler fler frågor om förslaget om farledsavgifter. 

Förlorare och vinnare

Bland panelen på seminariet ingick bland annat Ove Eriksson, direktör vid affärsavdelningen på Sjöfartsverket, som fick chansen att försvara de nya avgifterna. 

– Förslaget är helt kostnadsneutralt, men vi har en del förlorare och en del vinnare. Det försöker vi nu se över, och vi kommer bland annat att justera förslaget till miljöindex, eftersom vi inte inte vill ha några tråkiga effekter av det nya indexet.  

Frågor om mijöindexet

En åhörare som passade på att ställa en konkret fråga till Ove Eriksson om farledsavgifterna och dess nya miljöindex var Fredrik Larsson, miljöchef vid Föreningen Svensk Sjöfart: 

– Enligt våra beräkningar och farhågor är indexet utformat på ett sådant sätt att alla katalysatorer kommer att stängas av från dag ett när de nya avgifterna införs, vilket kommer att innebära flera tusen procen ökning av kväveoxidutsläppen. Kan du berätta hur ni kommer att göra för att indexet görs om så att det inte blir så? 

– Jag kan inte berätta i detalj om det arbetet, det är våra experter som tittar på det. Men vi kommer att se över, för isåfall får det fel effekt, och så får det inte bli, svarade Ove Eriksson vid Sjöfartsverket. 

– Kan jag ta det som ett löfte att incitamenten för att behålla katalysatorerna blir kvar? replikerade Fredrik Larsson. 

– Jag hoppas det, avslutade Ove Eriksson. 

Mer kritik

Johan Lantz, vd för inlandssjöfartsrederiet Avatar Logistics, kom med ytterligare kritik mot det nya farledssystemet, och ifrågasatte även varför det inte införs ett slutgiltigt regelverk för inre vattenvägar.

– Vi är en av förlorarna på det nya systemet. Jämfört med kontintenten belastas vi på ett helt annat sätt. Därför är det ingen idé för oss att ta upp en pråm från till exempel Holland och köra här, sade Johan Lantz och tillade: 

– Mycket handlar om politisk styrning. Om regeringen vill flytta gods från väg till sjö, se då till att det blir så också. Istället dröjer regelverket, vilket gör det svårt för oss att räkna på objekt och veta vad exempelvis en lots kostar eller vilken behörighet en befälhavare ska ha. 

Lönedumpningar och skattebrott

Rikard Larsson (S), ledamot i trafikutskottet, betonade vikten att lyfta blicken och se saker i större perspektiv och framhöll att det idag till skillnad från förr finns en politisk vilja att föra över mer trafik till sjö. 

– Vill vi ha mer sjöfart måste vi agera dels inom sjöfartsområdet, dels inom området för väg och järnväg. Sedan har vi ett stort problem, och det är att vi har en sektor vi inte har någon kontroll över, och det är godstransporterna på väg – dels när det gäller hur mycket de ska betala, de det faktum att de inte håller sig till befintliga regler när det skatter och lönedumpningar, något som hans ledamotskollega i trafikutskottet, Anders Åkesson (C), höll med om: 

Medhåll

– Ja, det är helt riktigt. Det är något vi måste se över, i likhet med människosmuggling och liknande brott, sade Anders Åkesson och lade till:

– En annan sak är att vi inte kan prata om ett transportslag i ett taget. Visst ska alla bära sina egna kostnader, men vi kan inte kasta frågan om avgifterna som en het kolbit mellan oss. Jag tror det vore nyttigt om vi hade ett forum där alla transportslagen satt gemensamt vid ett och samma bord och diskuterade sådana här saker.  

Mest miljövänligt

Berit Blomqvist, vd för Sveriges Skeppsmäklareförening, berörde också farledsavgifterna och kom med en direkt uppmaning till trafikutskottets ordförande Karin Svensson Smith (MP). 

– Nu har vi gjort det som EU–kommissionen bad oss att göra för 15 år sen. Då sade de att sjöfartens enda akilleshäl är svavlet. Nu har vi sänkt svavlet och tagit alla kostnader för det. Det innebär att sjöfarten idag är det mest miljövänliga trafikslaget. Faktum är att man köper ett par skor på köpcentret så använder vi mer koldioxid på vägen till köpcentret, än vad som krävs för att frakta skorna från Asien, sade Berit Blomqvist och avslutade: 

– Så se nu till att vi slipper att betala för isbrytningen, Karin! Likställ istället isbrytningen med snöröjningen som sker på land och låt staten bekosta den.