[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

– Vi vill utveckla en simuleringsmodul med målet att den ska kunna användas i utbildningen av fartygsbefäl där iskrafterna mot fartygsskrovet ska kunna simuleras numeriskt, säger Lennart Fransson, isforskare vid Luleå tekniska universitet.

Använder specialdesignad håv

Forskningsprojektet görs tillsammans med skeppsprovningsorganisationen SSPA i Göteborg. Under vårvintern är forskarna med ombord på bogserbåten Viscaria när hon bogserar ankommande och avgående fartyg i Luleå hamn.

Lennart Fransson, tillsammans med doktoranderna Victoria Bonath och Aniket Patil, mäter då bland annat motståndet i den brutna isen. Det görs på lite olika sätt. Dels direkt vid själva bogseringen. Men också med hjälp av en specialdesignad ”ishåv” som forskarna konstruerat som kan mäta isen tjocklek och vikt.

Höjer också kvalitén på klassningen

– Nyttan med det är till exempel att man ska kunna manövrera fartyget in och ut från kaj med rätt motorkraft i förhållande till iskrafterna. Det i sin tur påverkar givetvis hur mycket bränsle som förbrukas, säger Lennart Fransson.

Förutom att forskarna är med ombord på fartyget hämtar de också upp isblock som de analyserar i universitetets så kallade Complab. Förutom att hjälpa till och minska miljöpåverkan hoppas forskarna att resultaten också ska höja kvalitén på klassningen av isgående fartyg.

Starkare motorer än nödvändigt

– Det innebär att ett simuleringsprogram på ett mer exakt sätt än tidigare ska kunna slå fast vilka motorkrafter som behövs för en viss istjocklek. På så sätt kan till exempel motorkapacitet för ett fartyg av en viss isklass mer exakt bestämmas, för på många fartyg idag är motorerna betydligt starkare än de skulle behöva vara. Det innebär onödigt höga investeringskostnader och dessutom högre miljöförstörande utsläpp, säger Lennart Fransson.

[/flowy_subscriber_only]