[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

– Man får en bättre infrastruktur med större tillgänglighet och kapacitet, säger Tage Edvardsson, Sjöfartsverkets chef för infrastruktur.

I regeringens nationella plan för transportsystemet 2010–2021 tilldelas sjöfarten, trots rekordsumman, en föga imponerande pengasäck. 

Av utlovade 500 miljarder som ska gå till förstärkt infrastruktur i hela landet kommer runt åtta miljarder sjöfarten till gagn, eller 1,5 procent. Lejonparten av investeringarna satsas också på land: väg och järnväg. De direkta sjöfartsinvesteringarna, som till exempel farledsförbättringar, uppgår till knappt två miljarder. 

Tage Edvardsson tycker dock inte att sjöfarten tilldelas lite pengar i sammanhanget.

– Det här är mycket pengar, i förra transportplanen fick vi inte några anslag alls. Just att sjöfarten är så kostnadseffektiv gentemot andra transportslag är en fördel. För samma summa du satsar på en farledsförbättring kanske du bara får några meter räls eller väg. Inom sjöfarten sker de stora investeringarna i hamnanläggningarna och här är inte staten inblandad.

Större fartyg kräver mer

Att anslagen ökar till sjöfarten i transportbudgeten beror bland annat på utvecklingen inom fartygsdesign. Redare världen över beställer allt större fartyg för både oceantrafik och trafik inom Europa. Detta får konsekvenser för bland annat farleder.

– Trenden är fartygen blir större och större. Tidigare har man inte behövt muddra och spränga, det räckte med sjömätning och förbättrad utmärkning. Nu måste man göra fysiska ingrepp på naturen för att förbättra djupgåendet, och det kostar pengar.

Gävle, Norrköping, Södertälje och Mälaren är aktuella för stora farledsprojekt. I Norrköping med transocean linjetrafik inleddes en förbättring av farleden redan i maj, arbetet väntas vara klart i slutet på året. I stort innebär projektet att öka bredd respektive djup från Djurö Kvarn och inåt, inklusive svängbassäng och hamnbassänger. 

– Leden blir säkrare och man får bort mörker- och vindrestriktioner, samt att fartygen kan lasta fullt, säger Tage Edvardsson. 

Gävle kommun satsar

Inseglingsrännan fördjupas till 14,90 meter samt breddas 40 meter norrut. Drygt tre miljoner lera muddras och 300 000 kubikmeter berg sprängs bort. Sjöfartsverket och kommunen delar på finansieringen på 260 miljoner, varav tio procent är bidrag från EU. Längre norrut väntar Gävle på att arbetet ska sättas igång. Inseglingsleden från Holmudden fram till kaj ska breddas och göras djupare. Det ramfria djupet blir 13,5 meter medan Holmuddsrännan, som utgör den smalaste delen av inseglingsleden, kommer att få en bredd på 126 meter. 

Man ska också sätta upp nya sjösäkerhetsanordningar (bojar och fyrar). Genom alla åtgärder höjs säkerheten i farleden så att risken för olyckor minskar och vänte-tiderna vid kaj samt ute till havs förkortas. Liksom i Norrköping får man bort mörker- och vindrestriktioner.

– Gävleprojektet vill vi sätta igång med så fort som möjligt. Just nu vi förbereder vi en ansökan till miljödomstolen, förhoppningsvis kan projektet inledas första halvan av 2012. I Gävle satsar vi (Sjöfartsverket red. anm.) inte en krona. Staten och kommunen står för finansieringen. Egentligen ligger det här projektet framåt 2015–2016 i den nationella transportplanen men kommunen är mycket angelägen om att komma i gång och därför står de för förskotteringen. 

Totalt kommer runt tre miljoner kubikmeter lera, morän och mjukare bergarter  att behöva muddras och sprängas bort. 

Satsning på 1,45 miljarder

De riktigt stora sjöfartsprojekten under perioden sker i Södertälje och Mälaren, totalt rör satsningarna 1,45 miljarder och ska stå klara om fem–sex år. Frågan om en utbyggnad av Södertälje kanal och djupare farleder genom Mälaren har varit aktuell under flera år. Genom att tillåta större fartyg kan bland annat transportkostnaderna sänkas för företag som transporterar gods via hamnarna i Mälaren. Dimensionerna på de fartyg som trafikerar hamnarna i Mälaren begränsas dels av djupförhållandena i farlederna, dels av dimensionerna för sluss och kanal i Södertälje. 

I hamnstrategiutredningen från 2007 skriver regeringens utredare ”Ett problem för främst containertrafiken, men också i viss utsträckning för bulktrafiken till och från Mälaren, är att slussen i Södertälje är för liten för de fartyg som kommer att trafikera Östersjön i framtiden”. 

Enligt en SIKA–rapport förväntas godstransportflödena till och från östra Mellansverige öka med 20 procent mellan år 2001 och 2020.

– Vi kommer att sponta kanalen för att få en större tvärsnittsarea. Tanken är att kunna ta in fartyg med en bredd på 23 meter mot dagens 19 meter.  Farleden måste göras djupare, vi hade en grundstötning här för några år sedan och då sänkte haverikommissionen djupgåendet till 6,80 meter från sju meter. 

– För att återställa detta och med de säkerhetsnormer som tagits fram av Transportstyrelsen kommer vi att muddra två miljoner kubik. Vi kommer också att muddra inne Mälaren för att kunna ta emot större fartyg i Västerås, Köping och Bålsta.

Slussen byggs ut

Slussen som invigdes 1924 är den stora pengaslukaren i sammanhanget, totalt kommer 665 miljoner att investeras i en utbyggnad. Kanalen har muddrats och förstärkts med sponter, ledverk och erosionsskydd vid ett flertal olika tillfällen; själva slussen är dock i ursprungligt skick. Den uppgraderade slussen kommer att få måtten 180 meter i längd, 25 meter i bredd och 8,3 meter i djup. Genom Södertälje kanal och sluss passerar cirka 4 000 fartyg per år. 

Ny kombiterminal på Händelö

Övriga sjöfartsrelaterade infrastrukturprojekt är landbaserade, men inte desto mindre emotsedda. 

I Sundsvall inryms den så viktiga 406-miljonerssatsningen Tunadalsspåret, länken mellan Sundsvalls hamn och Ådalsbanan, i transportplanen. Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. 

Tunadalsspåret till hamnen ska elektrifieras och möjliggöra direkttransporter mellan hamnen och Sundsvall utan att tågen behöver dras norrut till Timrå.

Gävle Hamn kommer att få ny spår-anslutning inklusive elektrifiering av befintlig linje i en satsning om 187 miljoner. Norrköpings hamn ska få en anslutning till E22 och den så kallade Kardonbanan, en järnvägsförbindelse till Händelö och med en direktanslutning mellan Pampushamnen och Södra stambanan, ser ut att bli verklighet. Vid den nya kombiterminalen i Pampushamnen på Händelö kan gods som forslas på väg, järnväg eller fartyg lastas om mellan olika transportsätt. 664 miljoner är avsatt för projektet.

Exakt vad hamnens anslutning till E22:an har för budget är lite oklart, dock går hela E22-projektet på 1,79 miljarder. 

Stora satsningar i Göteborg

Det stora projektet på landsidan, en satsning på 2,7 miljarder, är ökad järnvägs-kapacitet på Göteborgs hamnbana och över Marieholmsbron (Göta älv). Hamnbanan går mellan Bohusbanan och Skandiahamnen. 

Den enkelspåriga nio kilometer långa banan har idag stora kapacitetsproblem. Belastningen väntas dessutom dubbleras de närmaste 10–15 åren. Enligt Trafikverket går 60 procent av Sveriges sjötransporterade containergods via Göteborgs hamn.

Planen är att Hamnbanan ska bli dubbelspårig, medan en ny enkelspårig bro ska byggas söder om den nuvarande Marieholmsbron. Byggstart är planerad till 2013 för båda projekten, bron kan stå klar redan samma år medan en första deletapp av Hamnbanan kan stå klar 2014.

Trollhätte kanal stängs i en månad

Ett projekt som inte kom med i den nationella transportplanen är den omdebatterade Horstensleden; leden förkortar sträckan in till Stockholm för större fartyg som kommer söderifrån. 

Värmdö kommun och andra intressenter menar att leden medför påtaglig skada för omgivande natur- och djurliv. Sjöfartsverket delar inte den här synen utan menar att leden bidrar till minskade utsläpp och ökad säkerhet för fartyg och miljö.

– Det är väldigt synd att Horstensleden inte kom med, den behövs verkligen. Men eftersom alla projekt kräver medfinansiering och Stockholms Stad inte vill bidra så går det inte i nuläget.

Vid sidan av den nationella transportplanen kommer Sjöfartsverket att under nästa år renovera Trollhätte kanal, 100 miljoner är avsatta. 

I reparations- och underhållsarbetet ingår byte av fyra slussportar, renovering och delvis byte av slussbottnar, förstärkning av slussmurar, trösklar och luckschakt. 

Kanalen kommer att vara stängd mellan den 26 augusti och 19 september 2011.

Just Trollhätte kanal är intressant för kommande infrastruktursatsningar, Sjöfartsverket hoppas att kanalen kommer med i nästa nationella transportplan.

– Nästa transportplan kommer om 1,5 år. Vi har börjat titta på projekt tillsammans med Trafikverket, här är givetvis Trollhätte kanal och Vänersjöfarten mycket intressant. Vi vill få fram ett beslutsunderlag, i detta kommer givetvis den pågående utredningen om inre vattenvägar att ingå, säger Tage Edvardsson.

[/flowy_subscriber_only]