[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

I samband med att Indonesien, i november förra året, meddelade att de ratificerar ballastvattenkonventionen sade IMO:s dåvarande generalsekreterare Koji Sekimuzu att konventionen nu var fullt ratificerad.

Oklart

– Men efter generalsekreterarens uttalande var det många som kände att siffrorna nog behövde kollas. IMO tillsatte då en grupp för det, säger Fredrik Larsson, ansvarig för miljöfrågor på föreningen Svensk Sjöfart.

– Och fram tills nu har alla suttit som på nålar för att få veta vad de kom fram till.

Inte ratificerat

I slutet av förra veckan meddelade gruppen sitt resultat: konventionen har inte uppnått tillräcklig ratificeringsgrad för att träda i kraft.

– Det gick inte eftersom det saknades cirka en halv procent, säger Fredrik Larsson.

Olika sätt att räkna

För att ballastvattenkonventionen ska träda i kraft krävs det att minst 30 flaggstater med sammanlagt minst 35 procent av världens samlade bruttotonnage ratificerar konventionen. Och räknat i dagens siffror finns fler än 30 länder och 35 procent av tonnaget.

Men traditionellt räknar man på det tonnage flaggstaterna hade när de ratificerade konventionen, vilket har etappvis. Och flera av flaggstaterna har vuxit kraftigt sedan de antog reglerna för rening av ballastvatten.

”Tidsfråga”

– Men sedan november har ytterligare några länder anslutit sig. Och egentligen är det bara en tidsfråga innan full ratificering är uppnådd, säger Fredrik Larsson.

Så fort ratificeringen är uppnådd dröjer det 12 månader innan reglerna träder i kraft.

Förnyar certifikat

Ballastvattenkonventionen hänger ihop med det så kallade IOPP-certifikatet (International Oil Pollution Prevention). Ett certifikat som förnyas vart femte år. Det innebär att när rederierna ska förnya sina IOPP-certifikat nästa gång, efter att konventionen trätt i kraft, måste fartygen ha ett ballastvattenreningssytem på plats.

Enligt Fredrik Larsson finns det blandade åsikter om själva konventionen inom den svenska shippingbranschen.

– Men de flesta är nog överens om att det vore skönt om den träder i kraft snart så att man kan ta tag i frågan på riktigt.

Krånglig konvention

Ballastvattenkonventionen har tidigare kritiserats för att vara krånglig och att den innehåller oklarheter för vilka system som egentligen är godkända. Men Fredrik Larsson har förhoppningar om att det ska ändras när konventionen ratificeras.

– Konventionen är utformad så att den inte får förändras förrän den trätt i kraft. Men inom IMO har man redan kommit överens om en del förenklande åtgärder som ska kunna genomföras när det väl är dags.

[/flowy_subscriber_only]