Fotograf: Adam Bergman

Kategori: Ekonomi | Forskning | Miljö

Informatik framtiden för sjöfarten

Informatik är på väg in på bredare front i sjöfarten. Något som kan öka effektiviteten, minska utsläppen och göra livet drägligare ombord och på land.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]och göra livet drägligare ombord och på land.

Under måndagen samlades cirka femton talare framför en förväntansfull skara lyssnare för att föreläsa och diskutera kring maritim informatik. Det maritima kompetenscentrumet Lighthouse anordnade konferensen på Lindholmen i Göteborg tillsammans med forskningsinstitutet Viktoria Swedish ICT.

– Det är som att lägga ett pussel där många bitar inte verkar passa och det mesta består av himmel. Alltså inte helt enkelt, sa Richard Watson, professor på universitetet i Georgia och på Viktoria Swedish ICT.

Miljövänligare sjöfart

Maritim informatik är en av de snabbast växande grenarna inom maritim forskning och enligt arrangörerna en av de viktigaste frågorna för sjöfarten i framtiden. Det handlar om hur information delas, tas emot och bearbetas och på vilket sätt det kan öka effektiviteten, säkerheten och den ekologiska hållbarheten inom branschen.

Ett exempel på maritim informatik är sea traffic management och projektet MONALISA 2.0 som Sjöfartsverket driver tillsammans med flera internationella samarbetspartners.

Effektivare arbete ombord

MONALISA 2.0 är ett stort projekt som spänner över nästan hela Europa. Men informatik handlar också om mindre projekt. Till exempel presenterade Patrik Pipping från företaget Kavenga sitt sitt system för digitala loggböcker. Ett system som, enligt dem, ska förenkla det dagliga arbetet ombord på fartygen.

– Årligen skriver befälen ombord nära 9.000 loggar per år i sin decklog, på papper. Men med ett digitalt system som enkelt hämtar information om bland annat position och väder förenklas arbetet avsevärt och mer tid kan läggas på navigation, sa Patrik Pipping.

Den mänskliga faktorn

En annan aspekt av informatik handlar om hur den tas emot av användaren och till vilken grad den kan ges möjlighet att styra arbetet ombord och i land. Och om den mänskliga faktorn i samband med olyckor.

– Den mänskliga faktorn bidrar till cirka 75 procent av alla fartygsolyckor, sa Tomas Porathe, professor på Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet i Trondheim.

Men även om tekniska informationssystem, till exempel ECDIS, kan bidra till att minska antalet olyckor är det väldigt viktigt att tänka på hur de designas.

”Ett stort problem”

– Alla tillverkare har olika gränssnitt. Vissa larmar vid ett tillfälle och andra vid ett annat. Något som är ett stort problem och som inte hjälper till vid navigering.

Han tryckte på att utvecklare i framtiden måste bli bättre på ta fram system som övervakar utan att sköta navigeringen för befälhavare.

”Kommer spela ut historiska och kulturella barriärer”

Forskning och utveckling inom informatik är ett stort område inom många olika branscher i världen idag. Något som såklart också hjälper utvecklingen inom den maritima informatiken. Och i en framåtblickande paneldiskussion mot slutet av konferensen påpekade professor Richard Watson att informatiken är en av de billigaste och enklaste branscherna att ge sig in på idag, när hårdvara blir billigare och billigare, och många duktiga utvecklare finns tillgängliga.

– Och inkomsterna som den maritima informatiken kan ge kommer att spela ut historiska och kulturella barriärer som man troligtvis kommer stöta på.

Det som nu kommer att ske är att Lighthouse och Viktoria Swedish ICT ska ta fram en nationell strategi kring maritima informatik för att på så sätt ge utvecklingen en skjuts framåt.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]