Fotograf: Martin Wattke

Kategori: Hamn/Logistik | Miljö | Passagerarsjöfart

Hurtigruten har inte råd med landel

Hurtigruten som under flera år dragits med ekonomiska problem och lanserat ett stor sparpaket har inte råd med landel.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]r inte råd med landel.

I en rapport från den norska miljöstiftelsen Zero som utreder möjligheterna att bygga ut systemet med landel i de norska hamnarna, tittar man specifikt på Hurtigruten och Bergens Hamn. Men redan nu säger Hurtigruten nej. Det blir för dyrt.

– Vi vill gärna bidra miljömässigt. Men landel är så pass kostbart att i den situation som Hurtigruten befinner sig i har vi inte möjlighet att ta investeringarna som krävs, säger Dag-Arne Wensel, teknisk chef Hurtigruten, till Bergens Tidende.

Hurtigruten redovisade en förlust på NOK 310 miljoner kronor för 2012, en dubblering jämfört med förlusten 2011. I december 2012 sjösatte Hurtigruten sitt stora sparpaket, eller effektiviseringsprogram som man själva kallar det. Bolaget har bland annat bantat personalstyrkan inom landorganisationen med 30 procent. Från och med 2014 räknar Hurtigruten med besparingar på NOK 60 miljoner per år.

91 miljoner

En eventuell landelsanläggning i Bergen dimensionerad efter de största Hurtigrutenfartygen ska baseras på en 4 MVA installation på 60 Hz. Det kostar SEK 7,9 miljoner per fartyg att anpassa för landel och för hamnen blir det en engångskostnad på 11,4 miljoner. För installation på kaj och på ett fartyg blir kostnaden 19,3 miljoner.

Totalt kostar installationerna för landel på samtliga Hurtigrutens fartyg som trafikerar Bergen (11 fartyg) samt en anläggning i Bergen 91 miljoner (exklusive stöd från NOx-fonden på 11,6 miljoner). Den årliga driftskostnaden för landelsalternativet ligger på 9,9 miljoner.

– Det blir för dyrt, speciellt eftersom vi inte kan utnyttja landel i de andra hamnarna också. Men om BOH (Bergen og Omland Havne­vesen red. amn.) kan etablera ett samarbete med flera partners som kan bekosta delar av finansieringarna är Hurtigruten positivt till landelsprojektet, säger Dag-Arne Wensel.

Tittat på landel länge

Hurtigruten har dagliga avgångar och anlöp från och till Bergen och fartygen ligger till kaj mellan 5,5 till 8 timmar per gång. Rederiet har ett årligt kraftbehov i Bergens Hamn på 2,6 GWh. 

Bergen är den mest trafikerade kryssningshamnen i Norge med 250 anlöp per år, totalt sker mellan 3.000 och 3.500 hamnanlöp per år alla fartyg inräknade. Utsläppen av partiklar, CO2 och NOx från fartygen bidrar till en försämrad luftmiljö lokalt. Bergens kommun och Bergen og Omland Havne­vesen har länge tittat på landel.

Den enda landelsanläggningen som är i bruk i Norge idag är den som Color Lines Color Magic använder i Oslo hamn. Sverige har idag tolv anläggningar för landel. Göteborgs Hamn var först i världen år 2000 och idag finns också landelsanläggningar i bland annat Tyskland, Finland och Nederländerna. Statistiken släpar efter lite men i slutet av 2010 fanns det landelsanläggningar i 20 hamnterminaler runtom i världen och över 100 fartyg hade utrustning installerad för landel.

[/flowy_subscriber_only]

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]