Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Politik

Protektionism hotar sjöfarten

Frihandelns stora betydelse för sjöfarten var ett av de ämnen som togs upp på Föreningen Svensk Sjöfarts årsmötesdag.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]Sjöfarts årsmötesdag.

Föreningen Svensk Sjöfart höll sin årsmötesdag i Stockholm senaste torsdag och arrangerade ett seminarium på eftermiddagen. Efter en inledning om Svensk Sjöfart idag och framåt av föreningens vd Pia Berglund talade Mattias Landgren, statssekreterare på Näringsdepartementet, Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare och forskare vid Ratio, samt Patrick Verhoeven, generalsekreterare för ECSA. Seminariet avslutades med en genomgång av året 2016 och förväntningar på 2017 av föreningens ordförande Ragnar Johansson och vice vd Rikard Engström.

”Oslipad diamant”

Mattias Landgren (S), statssekreterare på Näringsdepartementet, talade om regeringens politik inom sjöfartsområdet.

– Ni är fantastiskt viktiga för hela Sverige, inledde han sitt anförande och syftade då på sjöfartens avgörande betydelse för landets export och import.

– Inom sjöfarten finns det ledig kapacitet som vi ska nyttja till 100 procent. Den kan avlasta godstransporter på land.

Han sa vidare att regeringen har en väldigt tydlig prioritering i denna fråga.

– Vi vill flytta vägtransporter till järnväg och sjöfart. Men då ska man veta en sak, det är väldigt fullt på spåren. Det finns knappt någon ledig kapacitet kvar längre. Och vad finns då kvar, jo det är ni, sjöfarten, en oslipad diamant som vi ska ta vara på och förädla. 

Schyssta villkor ett måste

Åtgärdsplaneringen för en ny nationell transportplan för perioden 2018–2029 är i full gång inom Trafikverket.

– I åtgärdsplaneringsdirektivet är vi väldigt tydliga med att vi vill se en överflyttning från godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Där tror jag att ni har väldigt mycket synpunkter och kunskap inte minst som ni kan ge verket. Det är vi alla betjänta av.

Mattias Landgren underströk nödvändigheten av schyssta villkor i näringen.

– I den matrisen så jobbar vi väldigt mycket med att se till att det blir schyssta villkor inom transportbranschen och inte minst inom lastbilsbranschen. Får man ordning och reda på en bransch, då åker smutskonkurrensen bort. Det är på det sättet man kan konkurrera med på lika villkor. Vi ser att det inom transportbranschen, framför allt vad gäller lastbil, finns element som inte är optimala som söndrar konkurrensmöjligheterna för andra slag. Dels i förhållande till lastbilar men även i förhållande till godstrafiken på järnväg och i förhållande till sjöfarten.

Öppenhet och frihandel

Chefekonom Andreas Hatzigeorgiou på Stockholms Handelskammare talade om frihandelns betydelse. Han konstaterade att vi sedan efterkrigstiden, och särskilt de senaste 20 åren, har upplevt en slags hyperglobalisering.

– Vi vet att det finns ett tydligt samband mellan utveckling och öppenhet.

Han menar att man historiskt sett kan konstatera att inåtvända länder inte alls haft samma positiva utveckling som länder med öppenhet som idkar och främjar frihandel.

– Sverige hade inte varit lika rikt och framgångsrikt, eller jämlikt för den delen, idag om det inte hade varit för det faktum att vi bejakat öppenheten och frihandeln.

Han underströk att introversion hämmar utveckling.

– När vi talar om handel så är det mycket som står på spel. Under flera årtionden har vi haft en samsyn kring betydelsen av frihandel och öppna marknader. Det har varit bra.

Global agenda

Patrick Verhoeven, generalsekreterare vid europeiska sjöfartsorganisationen ECSA, informerade om de hetaste ämnena som man diskuterar i ECSA.

– Först av allt är det den globala agendan med affärsstrukturen för sjöfarten, guidelines för statsstöd och hur de kan bibehålla vår konkurrenskraft gentemot andra sjöfartscentra i världen.

Han konstaterade att frihandeln är hotad och protektionismen ökar i världen.

– Detta är dåliga nyheter för sjöfarten som behöver frihandel. Europa har alltid varit mästare på frihandel. Nu behöver vi snarare mer Europa än mindre.

En annan viktig fråga inom den globala agendan är regelverk och vilken roll har EU i förhållande till IMO och ILO.

Bredare diskussion saknas

Patrick Verhoeven tog också upp frågan om lagstiftningen fortfarande är adekvat.

– Matchar detta med våra förväntningar? Kommissionen fokuserar närmast på teknisk lagstiftning. Den större diskussionen om hur vi presterar i Europa, är vi en attraktiv plats för att idka affärsverksamhet inom sjöfart, saknas i stor utsträckning. Därför har vi låtit göra en utredning över den struktur vi har i Europa jämfört med andra konkurrerande sjöfartscentra.

En slutsats var att Europa fortfarande är starkt inom sjöfarten, över 40 procent av den globala flottan kontrolleras av europeiska redare. Samtidigt har dess andel minskat. Företag är frestade att omlokalisera sin verksamhet till andra platser i världen, menar Patrick Verhoeven.

– Det är relevant att åtminstone titta på vad andra sjöfartscentra gör. Vårt ramverk med state aid guidelines är bra. Men det kan alltid bli bättre. Det finns ett antal områden som Europa kunde titta på för att utveckla och uppdatera sin sjöfartspolitik.

Global strategi

Det första är, enligt Patrick Verhoeven, att bli mer uttalat global.

– Många av initiativen inom sjöfart är inom Europa. En strategi saknas för en omfattande global dimension. Viktigt är också att man ska hålla sig till global sjöfartslagstiftning när det finns en sådan. Försök inte göra saker i tillägg eller förutse vissa problem. Det är relevant till exempel vad gäller miljö och säkerhet.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]