Thunbolagens Naven i slussarna i Trollhättan med en timmerlast.
Thunbolagens Naven i slussarna i Trollhättan med en timmerlast.

Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Reportage

Höjda farledsavgifter hot mot industrin

För den svenska basindustrin står frakten för en stor del av varornas kostnad. Ytterligare höjda farledsavgifter får konsekvenser i form av sämre konkurrenskraft, menar industriföreträdare.

Skogsnäringen är en av Sveriges största transportköpare och det trafikslag man använder sig av mest för utrikes transporter är sjöfart. Ungefär 80 procent av produktionen går på export, och hela 65 procent av dessa transporter går på sjöfart. Svensk skogsindustri konkurrerar på världsmarknaden, och har en stark ställning tack vare hög kvalitet och en hållbar produktion. Samtidigt handlar det om en bransch där kunderna är priskänsliga. Transportkostnaderna behöver alltså hållas nere för att man ska ha en chans att konkurrera på världsmarknaden, säger Elin Swedlund som är transportansvarig på branschorganisationen Skogsindustrierna.

– Höjda farledsavgifter slår ju helt klart på vår industris konkurrenskraft. Den största kostnadsökningen vi har idag när det gäller transporter kommer från myndighetsavgifter.

Långa avstånd och höga avgifter

Elin Swedlund säger att rederier och hamnar har ­mycket att vinna på att svensk skogsindustri kan exportera mycket produkter med hälsosam marginal. På grund av de långa transportavstånden både inom Sverige och till exportmarknaderna utgör transportkostnaden hela 20 procent av produktpriset.

– Vi blir oroliga när vi hör att farledsavgifterna kan komma att höjas ytterligare. Priserna på våra produkter sätts på den globala marknaden.

Elin Swedlund, transportansvarig på branschorganisationen Skogsindustrierna.

Det är inte bara skogsindustrin som har höga transportkostnader, utan all svensk basindustri påverkas av de långa transportavstånden och de höga myndighetsavgifterna.

– Transporter på väg, tåg och sjöfart utgör alltså en betydande del av kostnaderna för svenska export och importvaror och bidrar därmed till ökad inflation, säger Elin Swedlund.

Foto: Christopher Kullenberg Rothvall.

Många av de stora svenska skogsbolagen använder sig av avancerad logistikplanering med intermodala transporter (olika transportsätt, ofta en kombination av järnväg, lastbil och färja) för att minska både koldioxidutsläpp och transportkostnader. Bolaget Holmen Papers som är en av Sveriges största skogsägare och virkesköpare tilldelades det österrikiska företaget LKW WALTER:s hållbarhetscertifikat för sitt arbete med hållbara transportlösningar där sjöfarten står för en viktig del. För att minimera klimatpåverkan använder Holmen Paper båt­transporter i så stor utsträckning som möjligt. Dessutom strävar man efter kombinationer av tåg-, båt- och biltransport där det är möjligt.

Svårt att ta ut kostnaden på kund

Att Sjöfartsverkets avgifter kan komma att höjas ytterligare de närmaste åren är något man ser på med oro från den svenska skogsindustrin. En ökning av transportkostnaderna är nämligen inte helt lätt att ta ut på priserna till slutkunderna.

– Vi blir oroliga när vi hör att farledsavgifterna kan komma att höjas ytterligare. Priserna på våra produkter sätts på den globala marknaden. På vissa segment inom trävaror har vi en möjlighet att föra över kostnaden till kunden, men då handlar det om specialsegment. I övrigt är vi pristagare. Det vill säga priset sätts på den globala marknaden.

Hon pekar på att globala prisförändringar inte påverkar enskilda svenska företag lika mycket som när det handlar om lokala svenska prisökningar.

– Om det sker stora händelser eller störningar som exempelvis torka i Panamakanalen eller jemenitiska Huthirebellernas attacker på fraktfartyg i Röda havet, påverkar det hela världen. Då höjs priset hos kunden och marknaden betalar mer, och då drabbas inte svenska företag. Men om en svensk avgift höjs, som exempelvis farledsavgiften, då kan vi inte flytta över den kostnaden till kunden och därmed blir vi mindre konkurrenskraftiga. Detta gäller för trävaror men ännu mer för papper och massa, där priset sätts av marknaden.

Vad skulle det innebära för konkurrenskraften för svensk skogsindustri om myndighetsavgifterna för transporterna skulle öka?

– Det är klart att vi ställer oss frågan hur svensk politik ser att vi ska transportera vårt gods hållbart och konkurrenskraftigt när man höjer både farledsavgifterna och banavgifterna i Sverige. Dessutom har vi en stor underhållsskuld på väg- och järnvägsnätet som ju också ­drabbar sjöfarten. För att kunna komma till kajerna i tid till att fartyget avgår måste vi också ha fungerande tåg- och lastbilstrafik.

Elin Swedlund säger även att intermodala transportsystem som Railport-systemet som går till Göteborgs hamn från ett flertal stora terminaler i hela landet blir allt viktigare för den svenska skogsindustrin.

– Vi säljer inte längre bara plankor med olika diameter, utan vi utvecklar hela tiden skogsindustrin för att kunna bygga ännu mer hus i trä och producerar därför idag mer avancerade träprodukter som korslimmat virke och specialanpassade trämoduler. Den här typen av varor kan inte transporteras i bulk, utan måste in i containrar. Vill våra svenska myndigheter att vi ska fortsätta att satsa på den här typen av hållbara produkter och transporter när man samtidigt höjer både banavgifter och farledsavgifter?  

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]