[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Liksom de två senaste åren vill Sjöfartsverket även se en höjning av lots- och farledsavgifterna 2019. Vad gäller farledsavgiften föreslås en höjning som följer nettoprisindex, det vill säga cirka 1,9 procent.

– Vi arbetar samtidigt med att effektivisera och utveckla verksamheten efter kundernas och samhällets behov. De senaste tio åren har vi effektiviserat för en miljard kronor och de kommande tio åren ska vi effektivisera för ytterligare en miljard. Sjöfartsverket bedriver också världsledande forskning inom digitalisering av sjöfarten och som i huvudsak inte bekostas av handelssjöfarten, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Export och import

Lotsavgiften föreslås höjas med cirka fem procent med syftet att uppnå full kostnadstäckning för lotsningsverksamheten och att bibehålla dagens servicenivå. 

– Att hålla Sveriges sjövägar framkomliga, tillgängliga och säkra är viktigt för att möjliggöra export och import av varor och på så sätt stärka Sveriges konkurrenskraft och ekonomi, menar Katarina Norén.

Minskad konkurrenskraft

Men enligt Svensk Sjöfart leder höjningarna till att sjöfartens relativa konkurrenskraft minskar. Enligt Sjöfartsverkets remissunderlag motsvarar de föreslagna höjningarna cirka 50 miljoner kronor per år. Under 2017 och 2018 höjdes avgifterna med cirka 215 miljoner kronor. Svensk Sjöfart påpekar också att den nya avgiftsmodellen har inneburit ytterligare kraftigt höjda avgifter och försämrad miljöstyrning för flera rederier.

– Att belasta sjöfarten med mer avgifter blir en nedåtgående spiral och går tvärt emot de politiska målen om mer gods och passagerare på köl. En annan, bättre taktik, som även gynnar hållbarhetsaspekter, vore att se till att få mer sjöfart och få in fler i systemet och på så sätt öka intäkterna. Sjöfartsverkets avgiftshöjningar bidrar inte till att stärka sjöfartens framtid i Sverige, säger Christina Palmén, ansvarig för sjösäkerhet- och miljöfrågor på Svensk Sjöfart som också efterfrågar en konsekvensanalys över hur förslaget påverkar konkurrenskraften:

Svensk konkurrenskraft

– Vi ser återigen att Sjöfartsverkets remissunderlag är bristfälligt och framförallt saknar vi en analys över hur förslaget påverkar konkurrenskraften för sjöfarten, men också hur svensk konkurrenskraft generellt påverkas av de föreslagna ytterligare höjningarna av farleds- och lotsavgifter. Till och med Regelrådet har fört fram att Sjöfartsverkets remisser har bristfälliga konsekvensanalyser och vi efterfrågar därför en ordentlig utvärdering av avgiftshöjningarna och ändringarna i avgiftsmodellen som Sjöfartsverket genomfört och föreslår, säger Christina Palmén.

Internaliseringsgraden ökar

Svensk Sjöfart hänvisar till också till Trafikanalys rapport Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation från i somras. Den visar att sjöfarten både är det mest miljö- och klimatvänliga transportmedlet och det trafikslag som betalar mest för sina samhällsekonomiska kostnader. Och ytterligare höjda avgifter innebär att denna internaliseringsgrad ökar än mer. 

Vill se helhetsgrepp

– Sjöfartsverkets bekymmersamma ekonomiska situation är inte ny. Men det är beklagligt att Sjöfartsverket, i brist på rimliga anslag, ser sig tvungna att göra dessa höjningar när många andra signaler entydigt pekar mot bättre förutsättningar för sjöfarten att hjälpa till att nå samhällsmålen. Vi efterfrågar ett helhetsgrepp och översyn av Sjöfartsverkets roll, uppgifter, avgifter och inte minst anslag i paritet med den politiska intentionen att låta sjöfarten ta en större del av de existerande och tillkommande volymerna, säger Rikard Engström, vd på Svensk Sjöfart.

Synpunkter på Sjöfartsverkets remissförslag ska vara inlämnade senast 31 oktober. Ta del av Sjöfartsverkets förslag här. 

[/flowy_subscriber_only]