[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

– Vi försöker få en ändring till stånd, bekräftar infrastrukturminister Catharina Elmsäter–Svärd.

Sedan IMO:s havsmiljökommitté Marine Environment Protection Committee, med svenskt stöd, under 2008 röstade igenom en maximal svavelhalt om 0,1 procent i den bunkerolja som förbränns i våra vatten från och med 2015 har kritiken vuxit lavinartat. Flera berörda regeringar har offentligt protesterat mot direktivets, som de anser, alarmerande konsekvenser medan redareföreningar och exportberoende landbaseradeindustrier runt Östersjön klagat högljutt över att direktivet i sin nuvarande utformning snedvrider konkurrensen.

Den finska regeringens EU-kabinett klargjorde nyligen i ett uttalande att IMO-beslutet förvisso innebär positiva hälsoeffekter och skyddar den marina miljön men att det också medför betydande kostnadseffekter och därmed försämrar Finlands konkurrenskraft. Detta speciellt på kort sikt med anledning av den rådande ekonomiska situationen och kostnadsökningar som härrör från andra miljökrav.

Den finska regeringen kommer därför att aktivt arbeta mot EU-kommissionen för att ”utforska alla åtgärder som kan tänkas mildra alla skadliga effekter av IMO-beslutet.” Däribland föreslår man en senareläggning av införandet av det nya svavelkravet.

Sveriges regering har uppenbarligen lyssnat på de många kritiska rösterna, för nu har man ändrat kurs och jobbar för betydande förändringar. I en intervju med Sjöfartsidningen betonar infrastrukturministern att Sverige verkar för ett progressiv miljöarbete i Östersjön men att utformningen av det kommande direktivet slår fel.

– Man kan alltid fundera på varför beslutet fattades och varför ingen konsekvensbeskrivning utfördes innan. Jag har ställt frågan men inte fått något riktigt bra svar. Det viktigaste nu är att minska de negativa effekterna som vi kan konstatera blir följden av det här beslutet. Vi försöker därför få en ändring till stånd; om det sen blir fullt ut, senare ikraftträdande eller landar på 0,5 procent vet jag inte.

På frågan om hur prioriterad svavelfrågan är för övriga regeringen, verkar Catharina Elmsäter-Svärd få den mesta draghjälpen från sin moderata kollega tillika handelsminister Ewa Björling.

– Jag tycker att frågan är prioriterad, åtminstone från min sida. Jag har också med mig handelsministern som tycker att det här är en viktig fråga. Men även finansdepartementet och min kollega på näringsdepartementet, Maud Olofsson, är oroade över konsekvenserna. 

Transportstyrelsen fick i uppdrag att senast den 31 december 2010 redogöra för de juridiska möjligheterna för Sverige att agera. Enligt källor till Sjöfartstidningen har Transportstyrelsen hittat flera juridiska kryphål, men dokumentet har inte offentliggjorts av Rosenbad. Catharina Elmsäter-Svärd vill inte bekräfta innehållet.

– Näringsdepartementet och miljödepartementet ska inom kort träffas för samtal, då ska vi bland annat gå igenom informationen från Transportstyrelsen och se hur vi kan använda den.Parallellt med att Näringsdepartementet jobbar nationellt med frågan så agerar man också på EU-nivå.

– Inom EU pratar man ofta om en gemensam marknad med lika spelregler och då kan man ju inte ha vissa regler som gäller i norra men inte i södra Europa.

Inför ministerrådets möte i november träffades transportministrarna eller motsvarande från de nordiska och baltiska länderna och diskuterade konsekvenserna av svaveldirektivet och vad som bör göras. På själva rådsmötet tog sedan ministrarna från Sverige, Finland och Estland upp frågan och belyste den förväntade konkurrenssnedvridningen.

– Sverige står bakom IMO:s beslut om minskade utsläpp av svaveloxider och kväveoxider. Men, den del av beslutet som rör SECA-områden med kravet om 0,1 procent svavel har blivit en kontroversiell fråga för oss. Företrädare för industrin har framfört sitt missnöje med de nya svavelkraven. De förväntade högre priserna för bunkerolja oroar och förväntas skapa en överflyttning av transporter från sjö till väg. 

En sådan utveckling innebär konkurrensnackdelar för tillverkningsindustrin i området som är beroende av sjöfart och stabila fraktpriser, poängterade Catharina Elmsäter–Svärd under sitt anförande och fortsatte:

– För att hitta de bästa lösningarna på de potentiella problem som vi står inför, utan att skapa en motsättning mellan ekonomisk tillväxt och våra luftkvalitetsmål, måste vi ha en löpande dialog med berörda industrier eftersom vi har en gemensam utmaning. På nationell nivå diskuterar vi för närvarande möjliga lösningar för att minska de negativa effekterna av IMO-beslutet.

Catharina Elmsäter–Svärd siktar på att ytterligare förankra Sveriges inställning på nästa ministermöte i februari. Målsättningen är att EU ska ha en gemensam ståndpunkt inför IMO:s Marine Environment Protection Committee (MEPC) 62:a möte i juli.

Papperstillverkaren Holmen Paper överväger tillsammans med flera andra exportföretag att minska sina sjötransporter på grund av de nya svaveldirektiven som träder i kraft 2015. Sveriges Redareförening och Rederierna i Finland pratar om stora konkurrensnackdelar för sina medlemsföretag och modal back shift. Det senare har belysts i flertalet studier. 

Den senaste från tyska Institut für Seeverkehrswirtschaft und Logistik visar på att ytterligare 604 000 trailerekipage och 630 000 containrar kommer att transporteras på vägarna istället för till sjöss om kravet på 0,1 procent svavel i bunkeroljan går igenom. De tyska färjeförbindelserna med Finland beräknas förlora 27 procent av sin trafik och linjerna till de baltiska staterna hela 46 procent. Feedertrafiken kommer beroende på linje att förlora mellan 16 och 34 procent. Enligt studien ökar dessutom bunkerkostnaderna med USD 560 per ton.

I en stor enkät med 49 hamnar i Östersjön genomförd av Åbo Universitet och Baltic Ports Organization framkommer att 43 procent av respondenterna tror på en minskning av godsvolymerna till och från deras hamn om beslutet om svaveldirektivet går igenom i sin nuvarande form. Bara 8 procent tror på en ökning av volymerna. 16 procent av enkätdeltagarna tror att storleken på fartygen som anlöper deras hamn kommer att öka till en följd av det tuffare bränslekravet. Den godstyp som kommer att få det tuffast enligt enkätsvaren är ro-ro.

[/flowy_subscriber_only]