UFS-redaktionen ser till att ändringar markeras korrekt och att det blir tydligt för användaren hur sjökortet ska rättas. Här de nautiska redaktörerna Peter Willman och Henrik Johansson.

Fotograf: Klara Johansson

Kategori: Säkerhet

Här hålls korten uppdaterade

Sjöfartsverkets UFS-redaktion i Norrköping ser till att sjökorten stämmer och att ändringar görs tydliga och når ut.
Under högsäsong kan det bli 30–40 mejl och samtal per dag. Båtägare hör av sig och berättar att de gått på grund ”men det fanns ingen sten i sjökortet”. Då startar en noggrann utredning på UFS-redaktionen.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]an det bli 30–40 mejl och samtal per dag. Båtägare hör av sig och berättar att de gått på grund ”men det fanns ingen sten i sjökortet”. Då startar en noggrann utredning på UFS-redaktionen.

– Först kollar vi om de som hör av sig är säkra på var de varit, och jämför med flygbilder och annat. Om rapporten stämmer sätter vi ut en sten i sjökortet och markerar platsen för framtida sjömätning, säger Peter Willman, nautisk redaktör.

UFS står för underrättelser för sjöfarande och är en av de äldsta funktionerna inom Sjöfartsverket. Här arbetar nautiska redaktörer som ofta är sjökaptener.

UFS-notiser kan gälla nautisk information om nya undervattenskablar, farleder som dras om och grund som upptäckts. Det kan också vara tillfälliga ändringar som skjutövningar, släckta fyrar och renovering av kajer. Informationen kommer till redaktionen via hamnar, länsstyrelser, myndigheter, försvaret och privat-personer. Redaktörerna tar emot och värderar informationen som sedan skickas som en beställning till Sjöfartsverkets hydrografiska avdelning som uppdaterar myndighetens sjökortsdatabas.

– Vi får tillbaka korrekturexemplar på kommande nya utgåvor som vi granskar, säger Peter Willman.

 Thomas Gränne är gruppchef inom den sjögeografiska avdelningen.

Idag är över 70 procent av Östersjön sjömätt med modern teknik. Men utanför farlederna finns områden där sjömätningarna gjorts med handlod på 1800-talet.  

Gruppchef Thomas Gränne påpekar att källan, sjömätningen, är densamma för sjökort som visas på papper och skärm. 

– Sjökort är fortfarande en analog produkt fast den läggs digitalt idag. Det finns en övertro på systemen och i vissa fall sker fler grundstötningar numera när folk har plotters, säger han och pekar på ett område i sjökortet med flera grund.

– Här är det ju inte meningen att man ska gå emellan. Stenarna markerar ”här finns något, gå runt”. Men vissa fritidsbåtägare skalar upp sin plotter och tänker ”oj vad mycket plats det blev nu, jag går emellan” och då går de på grund. 

Förr publicerades UFS-notiser som ett häfte en gång i veckan. Idag läggs de löpande i en databas på Sjöfartsverkets hemsida och samlas varje vecka i en PDF. Ibland används även sociala medier för att nå ut med tillfälliga ändringar. 

Samma system som UFS-notiserna läggs in i används även för uppdatera digitala sjökort och trycka nya papperskort. 

– När man flyttar en boj permanent så går vi ut med en notis och ändrar samtidigt i vår sjökortsdatabas. De digitala sjökorten uppdateras samma dygn och när vi ska generera ett nytt tryckt sjökort så finns datan redan där, säger Thomas Gränne.  

Sjöfartsverket tillämpar numera en flexibel utgivningsplan för sina papperssjökort. Internationella riktlinjer styr när en ny utgåva ska ges ut. Enkelt uttryckt är det när så många ändringar har gjorts att det blir för svårt att redovisa med notiser. 

– Att flytta en enstaka boj från en position till en annan är lätt. Men ta till exempel Mälaren nu, där farleder dras om och man får rita om halva kortet. De sjökorten har vi gett ut tre gånger det senaste året, förklarar Thomas Gränne.

Det pågår ständigt ett arbete för att utveckla sjökorten. På ett bord inne på UFS-redaktionen ligger ett testkort där man provar ut ändringar av kortets design och layout. Nyare och äldre sjömätta områden har färgkodats i olika färger för att illustrera dess kvalitet. Silhuetter av fyrar och kummel har ritats ut vid sin verkliga plats istället för i marginalen. 

– Det roligaste med jobbet är att försöka förbättra och göra saker tydligare. Vi vet inte än om det här kommer att föras in i de riktiga korten, säger Peter Willman. 

Det pågår ett ständigt arbete för att utveckla och förbättra sjökorten. Här är ett testkort.

Just nu pågår dessutom inom hela Sjöfartsverket ett stort förberedande arbete för att införa standarden S-100, som bland annat handlar om framtidens dynamiska elektroniska sjökort som ska kunna visa vattenstånd och djup i realtid. Som en del i det här arbetet standardiseras nu sjökortens referensnivå för djup i länderna runt Östersjön. 

– Det här är en stor övergång och en utmaning att kommunicera. Men det är väldigt roligt, säger Thomas Gränne.

  • Organisation: Tillhör Sjöfartsverkets sjögeografiska avdelning i Norrköping. 
  • Antal anställda: Totalt 14 personer i gruppen, varav 6 nautiska redaktörer.
  • Gör: Tar emot ändringar och uppdaterar sjökort. Skriver och publicerar notiser. Totalt finns det 117 sjökort i stort format och 16 serier båtsportkort.
  • Aktuellt: Arbete pågår nu för att implementera standarden S-100 och förbereda för dynamiska sjökort.
[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]