[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]en i Stockholm och tonnageskatteutredare.

Hur går det med utredningen?

– Det går bra och jobbet fortskrider som planerat enligt tidsschemat. Just nu är vi i Göteborg onsdag och torsdag, dels för att ha ett vanligt utredningssammanträde men också för att träffa företrädare för ett rederi. På torsdagseftermiddagen ska vi dessutom åka ner till hamnen för att besöka ett fartyg. Det är alltid bra om experterna i utredningen får en möjlighet att uppleva det vi utreder i verkliga livet, det gör det mycket lättare att förstå vad vi sysslar med. 

Hur många är ni på plats vid ett sånt här tillfälle? 

– Detta är ju en enmansutredning, men totalt består utredningsgruppen av 14 personer. Det är experter från Finansdepartementet, Näringsdepartementet, Trafikanalys och, inte minst, Skatteverket. Dessutom ingår representanter från Redareföreningen och de fackliga organisationerna.

Hur ofta sammanträder ni? 

– Ungefär en gång i månaden. Då har vi skickat ut texter i förväg, ibland med frågor, ibland med förslag som experterna får lämna synpunkter på och som vi sedan tar till oss och beaktar. 

Och så träffar ni företrädare för rederier? 

– Ja, precis. Vi vill ju självklart höra om deras verklighet och vad det är för problem de har. 

Har arbetet med utredningen gått som du väntade dig? 

–  Ja, jag satt ju med i den förra tonnageskatteutredningen som lämnades in 2006, så jag visste vad jag gav mig in på och vilka de största utmaningarna skulle bli.  

Och det är..?

– Ja, det är ju överavskrivningarna. 

De latenta skatteskulderna? 

– Ja, precis. Det här handlar ju om fartyg, vilket innebär stora kapitalinvesteringar, och man kan i princip skriva av dem på ett fåtal år. Har man då gjort det så uppstår det ju en stor överavskrivning och därmed en latent skatteskuld. Då står det ju i direktiven till utredningen att den här latenta skatteskulden, den ska skattas av. Det behöver inte ske omedelbart men den får inte efterskänkas. Det är många andra länder som skriver av den successivt men enligt våra direktiv så ska den skattas av.

Politiker i Trafikutskottet vi pratat med säger att utredningen mest är en fråga om ”hur” det ska gå till att införa tonnageskatten, inte ”om” den ska införas. Har du någon kommentar till det? 

– Ja, vi har ju faktiskt ett uppdrag som går ut på att vi ska lägga fram ett förslag till hur tonnageskatten ska regleras. 

Och därmed hur de latenta skatteskulderna ska regleras? 

–  Ja, till exempel. 

Så det är inte helt fel det som politikerna säger – att det inte handlar om ”om” utan ”hur”? 

– Nja, själv hade jag nog aldrig tolkat det så. Vi har fått en beställning om att ta fram ett system för hur tonnageskatten ska se ut. Vårt uppdrag är inte att överväga om den ska införas eller inte, utan att lägga fram ett tonnageskattesystem. Jag skulle inte säga att det därmed också är bestämt att tonnageskatten ska införas. Vi ska lägga fram ett system, sen är det upp till beställaren om man vill gå vidare med det förslaget eller inte. 

När det gäller de uppskjutna latenta skatteskulderna, går det att säga något om hur stora summor det handlar om? 

– Nej, vi håller på att räkna på det. De är tillräckligt stora för att vara ett problem, men exakt hur stora de är det vet vi inte.  

Den förra tonnageskatteutredningen fick kritik för att man inte utredde de latenta skatteskulderna tillräckligt noggrant. Hur gör ni för att inte riskera att få samma typ av kritik?

– Vi riskerar nog inte att hamna i den situationen, för direktiven är så detaljerade. Regeringen har verkligen punktat upp allt som de har kunnat komma på, och som vi måste ta ställning till. Det är klart att det kan finnas saker som vi missar att ta ställning till, men jag tror att det mesta är täckt av direktiven. Jag tror att det handlar om totalt 22 punkter eller något liknande. 

Hur ser det ut med tidsplanen för utredningen, håller den? 

– Enligt direktiven ska vi vara klara i mitten av november, och det har vi för avsikt att hålla, åtminstone som det ser ut idag. Sen vet vi ju inte vad som händer. Det finns alltid osäkerhetsfaktorer och det kan till exempel komma tilläggsdirektiv. Men vi jobbar på utifrån planen att vara klara i november.

Det innebär att ni ska vara klara två månader efter valet. Hur vanligt är det? Det är ju lätt att bli lite konspiratorisk…

– Nja, det har jag nog inte ens funderat på. Jag är bara oerhört tacksam att vi ska vara klara i slutet av året och inte direkt efter sommaren, för då hade vi inte fått någon sommarsemester. Jag kommer faktiskt inte ihåg om det var så att vi själva tryckte på för att vi bli klara först i slutet av året.

Så det var lika mycket ett önskemål från utredarens sida?

– Ja, jag vet faktiskt inte om jag hade tagit uppdraget om vi skulle ha varit klara i september. Det hade blivit en så väsentligt mycket kortare utredningstid. 

[/flowy_subscriber_only]