[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]nd Drydocks i Landskrona. 

Damen Shiprepair Götaverken i Göteborg tvingades varsla över hälften av sina anställda för knappt en månad sedan. Med tanke på det – hur går det för er? 

– Visst rullar det på med verksamheten, men man märker att det är tajt på marknaden och att våra kunder har det ansträngt. Att säga något annat vore att ljuga. 

Hur länge har ni märkt av det tuffa läget på marknaden? 

– Våra kunder har ju haft det svårt ett antal år, och själva började vi väl märka av det i fjol och har känt av det även i år. Vi har visserligen haft mycket att göra fram till i början av året, men under våren och sommaren har det inte varit bra. Det märks att kunderna inte gör de stora projekten i samma utsträckning som för några år sedan, vilket i sin tur påverkar oss i våra investeringar och eventuellt också i antalet anställda.

Vad betyder det i praktiken? 

– Dels att vi skjuter upp de investeringar som vi har planerat för och därmed avvaktar med att utöka vår kapacitet, dels att det kan bli tal om att vidta åtgärder när det gäller antalet anställda. Där har vi dock inte fattat några beslut ännu, och det är verkligen ett jättesvårt dilemma där det gäller att ha rätt bemanning: inte för många och inte för få. Det är också därför vi sedan en tid tillbaka har jobbat mycket med underentreprenörer och istället försökt ha en kärntrupp med ett hundratal anställda.    

Vilka är era största konkurrenter i dagsläget? 

– Å ena sidan är det varven i Danmark, som Orskov och Fayard, men framförallt är det de stora anläggningarna i Polen och Baltikum. Det besvärliga med Polen och Baltikum är ju att vi inte har samma förutsättningar som dem och därför inte tävlar på lika villkor. 

Varför? 

– Därför att de har betydligt lägre lönekostnader och miljökrav än vad vi har, vilket ger oss högre omkostnader. Så även om vi försöker matcha danskarna så mycket vi bara kan, så får vi det svårt mot de polska och baltiska varven när det handlar om att räkna kronor och ören. 

Med tanke på det – hur ser du på framtiden? 

– Vi är förhoppningsfulla och jag tycker det är viktigt att inte vika ner sig utan tvärtom bli bättre och effektivare. Vi är medvetna om att det går upp och ned i sjöfarten och har en god strategi inför framtiden där vi siktar på att bredda verksamheten ytterligare. Vi bedriver ju dels reparationer och ombyggnationer men bygger också stålkonstruktioner, vilket helt klart är något vi kikar mer på – både när det gäller vindsidan och olje- och gassidan. Sen så hoppas jag förstås att den svenska sjöfarten överhuvudtaget finns kvar också i framtiden. Snart har vi ju ingen svenskflaggad handelsflotta kvar och frågan är då hur länge vi har kvar våra svenska varv. Därför så hoppas jag att vi svenskar blir lite mer ”protektionistiska” när det gäller vår sjöfart.

Hur då? 

– Se på Danmark: där jobbar sjöfartsbranschen och regeringen ihop och där är man extremt protektionistiska och man har sin tillväxtplan. Visst verkar det som om det händer lite hos oss i Sverige också, men jag tror att man måste ta helt nya grepp för att få saker och ting på rätt köl. Vi har en lång kust och har länge varit en stor sjöfartsnation, och vi kan helt enkelt inte bli för beroende av andra. Då kanske det blir som i ordspråket: man saknar inte kon förrän båset är tomt.

[/flowy_subscriber_only]