[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]ts forsknings- och innovationsavdelning.
Är din nya roll ett resultat av ditt jobb med #lättaankar och #Vågrätt?
– Ja, vår generaldirektör Katarina Norén ansåg att jag var så insyltad i det arbetet och därför bra som samordnare. Men från början kunde jag ingenting om vilka rättigheter och skyldigheter man har som chef eller anställd utan har lärt mig allt under resan med #lättaankar och Vågrätt.
Vad har du lärt dig?
– Jag visste till exempel inte vad som stod i vare sig diskrimineringslagen eller arbetsmiljölagen. Exempelvis att alla medarbetare har ett ansvar gentemot varandra. Ser man något som inte är okej ska man säga till. Det bör ju alla känna till.
Hur ser attityderna ut inom verket?
– De är bra. Många säger: ”Aha, är det så. Klart vi ska jobba med det här!” Men det finns samtidigt så många yrkesroller inom Sjöfartsverket, allt från jurister till båtsmän. På lotsnings och sjömätningsdelarna fattar de precis eftersom de jobbar på sjön, medan de som sitter iland kanske inte har samma erfarenheter. Eller kanske andra erfarenheter. Vi är ju en intressant smältdegel av folk.
Likabehandling handlar inte bara om sexuella trakasserier?
– Nej, men hittills har vi pratat mycket om sexuella trakasserier eftersom det var kärnpunkten i #metoo, men nu ska det handla om all typ av diskriminering, rasism, religion, sexuell läggning …
Och Sjöfartsverkets arbete med detta ska bli Best Practice för hela branschen. Ni siktar högt?
– Ja, jag säger alltid att man ska sikta mot stjärnorna. Och vi som statlig myndighet ska naturligtvis sträva mot att vara ett föredöme. Sedan finns det ju fler som säger att de ska skapa en Best Practice. Stena till exempel, och det är ju bara bra.
Hur ska både Best Practice och likabehandling generellt spridas i branschen?
– Inom Sjöfartsverket måste vi börja med oss själva. Men först och främst är det ett samarbete där alla aktörer i Vågrätt pratar om allting. Sedan blir vi i Vågrätt också inbjudna att prata på en massa ställen. Nor-shipping är ett exempel men det finns många fler.
Vad blir ditt första drag som likabehandlingssamordnare?
– Det är att gå direkt på ledningen. Katarina Norén började med att säga åt mig att prata på våra ledardagar då alla Sjöfartsverkets chefer var med. Responsen var jättebra. Sedan ska jag prata med alla avdelningschefer, närmast blev jag inbjuden att prata för våra lots- och båtmanschefer.
Varför är det bra att börja där?
– Därför att cheferna är kulturbärande. Drar de skämt som inte är okej så släpper de fram en sådan jargong.
Er generaldirektör har sagt att 30 procent av sjöfartsstudenterna ska vara kvinnor redan om fem år, hur kan ditt arbete bidra till att det lyckas?
– Om vi sätter igång genast. Vi måste tänka likabehandling in i minsta detalj och genom kommunikationsavdelningen förmedla sjöfarten som den är – inte som ett kul äventyr. Det är en extremt spännande bransch med mycket ny teknik och behov av problemlösning. Man måste vara duktig och förmedlar vi det så kan vi nå nya målgrupper.
[/flowy_subscriber_only]