Tre olika exempel för grön omställning lyftes på seminarium omställningen kan snabbas på.

Fotograf: Albin Dahlin

Kategori: Miljö

Tre rederier – tre gröna riktningar

Det sker många initiativ inom branschen, men det behövs också leveranser från politiken när gäller infrastruktur och tillgång till alternativa bränslen. Det var några av slutsatserna på ett seminarium om hur sjöfartens gröna omställning kan snabbas på.

Det råder idag stor enighet om att sjöfarten måste ställa om till fossilfrihet för att nå klimatmålen. Men hur det ska gå till och vilka alternativ som är rätt för framtiden är inte lika tydligt. De här frågorna stod i fokus när Gotlandsbolaget och destination Gotland arrangerade ett seminarium i Stockholm på temat ”Hur kan vi accelerera sjöfartens gröna omställning”.

På plats fanns en stor samling inbjudna experter inom energi och omställning som gav olika perspektiv på frågan. Några slutsatser som återkom var att omställningen går för långsamt men att ny internationell reglering driver på utvecklingen. Mycket talar för att prismekanismer kommer att avgöra och att det är viktigt att näringen kan lita på att det kommer att finnas säker tillgång till alternativa bränslen.

Nya EU-regler lyftes fram

Regeringen representerades av statssekreterare Johan Davidson som lyfte fram att Sverige varit drivande i EU och IMO när det gäller regleringar och skärpta utsläppskrav, och att det nu finns ett regelverk att utgå från. Miljöpartiets Per Bolund menade å sin sida att EU numera har högre klimatambitioner än Sverige, och lyfte fram att det är viktigt att öka sjöfartens andel av transportarbetet.

Valt olika vägar

I en session presenterade tre rederier olika fartygskoncept som ligger i framkant när det gäller fossilfri drift: Gotlandsbolagets Horizon som bygger på vätgasdrift, Stena Lines Elektra som satsar på eldrift och Wallenius Marines Oceanbird som utvecklar vinddrivna fartyg.

Claes Berglund som ansvarar för hållbarhet och Public Affairs på Stena AB sa att satsningen på fossilfritt är en framtidsfråga, och att man idag ser ett stort tryck från investerarna när det gäller den här frågan.

– Vi tror att en del av sjöfartsnäringen kommer att kunna elektrifieras och har utvecklat Stena Elektra som är anpassad för tre till fyra timmars överfart. Detta är tekniskt möjligt men det krävs mycket investeringar i infrastruktur, och mycket el. I dagsläget ser vi detta som ett pilotprojekt, sa Claes Berglund.

Wallenius Marines koncept Oceanbird har andra utmaningar att hantera då fartygen bygger på vinddrift. Bolaget är på gång att installera en fullskalig prototyp på Oresund Drydocks i Landskrona och har planer på att ha ett vinddrivet fartyg i vattnet 2027. Per Tunell från Wallenius Marine berättade hur man tänkt med projektet.

– Vår utgångspunkt har varit att vi måste minska energibehovet och utnyttja den energi som finns runt fartyget. Det här är fartyg som gör sig bäst på oceangående trafik där man har möjlighet att välja rutter med fördelaktig vind. När det gäller hastigheten har responsen från transportköpare varit att överfartstiden inte är det avgörande, men att man håller schemat är det viktigaste.

När Gotlandstrafiken utvecklat sitt koncept Horizon, som bygger på vätgasdrift, har överfartstiden varit viktig, berättade Gotlandsbolagets vd Håkan Johansson.

­– Vi har utgått från ett högre energibehov och landat i vätgas som bränsle. Med en drivlina baserad på en gasturbin i kombination med ångturbin kommer fartygen kunna köras på en kombination av naturgas, biogas och vätgas. På det sättet kan man successivt öka användningen av vätgas i takt med att den blir tillgänglig.

Efterfrågade engagemang från det offentliga

På plats fanns även experter inom hållbarhet och energi som bidrog med ett utifrånperspektiv på sjöfartens utmaningar.

Svante Axelsson från organisationen Fossilfritt Sverige tycker att det finns skäl att vara optimistisk.  

– Det jag ser i sjöfarten idag är uppseendeväckande mycket kraft och nya grepp. Man får leva med att det är en palett av lösningar som krävs. Viss färjetrafik ska elektrifieras. På andra rutter är kanske metanol ett bättre alternativ. Vätgas och ammoniak är bubblare.

Seminariet modererades av Björn Samuelsson som är professor vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat försörjningssystem och hur man kan få till en fungerande infrastruktur för vätgas till sjöfarten.

– Vi måste få ett ordentligt engagemang från det offentliga. Det behövs blocköverskridande överenskommelser för tillgång till fossilfri el och infrastruktur. Långsiktiga spelregler behövs för att investerare ska våga satsa, sa Björn Samuelsson.

Läs mer om seminariet i nr 6 av Sjöfartstidningen.