[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]rriärvägar att välja.
Nordiskt sjöbefäl har lätt att anpassa sig till nya situationer och är vana att arbeta självständigt. Kanske är det därför som sjökaptener och sjöingenjörer är eftertraktade också på arbetsmarknaden i land.
Heikki Koivisto, utbildningsledare för programmet teknik och sjöfart i Raumo vid Satakunda yrkeshögskola, bekräftar att många företag gärna anställer sjöingenjörer eftersom de är vana att vara borta hemifrån längre tider om det skulle krävas för olika projekt.
– De flesta sjöingenjörer som vi utexaminerar söker nog först arbete till sjöss, men hur många som sedan stannar där en längre tid är en annan sak. Många går i land redan efter något år.
Utländska arbetsgivare lockar
– Sjöfolk betraktas som mycket yrkeskunniga, och de är ju därtill lite av vagabonder, som är redo att resa runt världen och göra långa dagar emellanåt om så krävs, förklarar Koivisto.
Finländskt däcks- och maskinbefäl är i likhet med övrigt nordiska kolleger eftertraktade även av utländska rederier.
– Våra studerande har i regel haft lätt att få arbete efter att de utexaminerats. Beroende på språkkunskaper söker sig faktiskt rätt många till utländska fartyg om lönenivån är bättre, berättar Koivisto.
Intresse för offshore
Koivisto säger att exempelvis kryssningsrederiet Princess Cruises aktivt går ut på arbetsmarknaden för att värva finländskt befäl – senast i Åbo i höstas.
– Nu planerar de en rekryteringskampanj i Raumo. Från offshorebranschen är man också på kommande och på våren arrangeras dessutom en speciell offshore recruitment day, säger Koivisto.
Bengt Malmberg, ledare för utbildningsprogrammet för sjöfart vid Högskolan på Åland i Mariehamn, berättar att intresset för den norska offshoresektorn redan ett antal år varit stort.
– Det verkar som om det är bra betalt med ett bra avlösningssystem.
Sjöbefälsskolan i Mariehamn har tidigare även idkat samarbete med det tyska rederiet NSB.
– Tyvärr var rätt få intresserade av att börja arbeta på deras fartyg. Bland annat uppskattade man inte 2:1 avlösningssystemet, säger Malmberg.
När depressionen kom för några år upphörde samarbetet.
– Det verkade som om våra svenska studerande hade en större benägenhet att fara ut längre vägar. Våra åländska och finlandssvenska studerande söker sig kanske hellre till färjor och närsjöfart, men det finns givetvis variationer där också, påpekar Malmberg.
Uppföljning efter examen
Högskolan på Åland har kartlagt hur de utexaminerade sjöbefälen från de tre utbildningsprogrammen sjöfart (sjökapten), maskinteknik (maskinbefäl) och elektroteknik med inriktningen fartygsautomation (ingenjör inom elektroteknik) har placerat sig i arbetslivet. Under 2010 avlade 23 studerande examen och av dessa har alla utom två uppgett att de erhållit arbete. Den ena av dem studerar vidare.
Samtliga sjökaptener från denna årskurs arbetar till sjöss. Endast en av fem ingenjörer inom elektroteknik arbetar iland. Av de sex maskinbefäl som uppgett att de har fått arbete jobbar hälften iland.
Vidare framgår det av högskolans sammanställning att 10 av de totalt 17 som valt att gå till sjöss arbetar på finländska eller åländska fartyg. Två har svenska arbetsgivare – de är båda svenska medborgare som utbildat sig i Mariehamn. Resterande fem har tagit utländsk anställning och fyra av dessa inom offshorerelaterad verksamhet.
Examensarbete ger svar
I sitt examensarbete har Carl-Johan Wikström undersökt hur sjökaptener placerat sig i arbetslivet. Han avlade sin sjökaptensexamen 2009 vid Yrkeshögskolan Novia i Åbo. Yrkeshögskolan utgör en del sjöfartsutbildningen i Åbo, som går under samlingsnamnet Aboa Mare.
Undersökningen bygger på svar från 118 intervjuobjekt i olika åldrar. De är alla utexaminerade under 2000-talet.
En så stor andel som 79 procent uppger att det var lätt att få arbete efter att de tagit sin sjökaptensexamen. Drygt hälften, 57 procent, uppger att de arbetar på finländska eller åländska fartyg och 16 procent på fartyg under utländsk flagg. En knapp fjärdedel, 23 procent, arbetar iland med uppgifter som har anknytning till sjöfart. Endast fyra procent uppger att deras arbete inte har någon anknytning alls till sjöfart.
Av dem som arbetar till sjöss uppgav 92 procent att de har för avsikt att fortsätta med detta, medan resterande åtta procent planerar att gå iland. Av de landanställda avser endast sju procent att återvända till sjölivet.
Av dem som arbetar på utländska fartyg uppger 35 procent att den främsta orsaken till detta val är att det är bättre betalt. Hälften anser att det innebär bättre arbetsomständigheter eller bättre möjligheter att avancera i karriären.
[/flowy_subscriber_only]