[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Tidigare idag avslöjade Stena att de satsar på skrubbrar på två av sina roro-fartyg för att möta kraven från Seca-direktivet. Men en annan satsning – som de gör av samma anledning – handlar om att omvandla ropax-färjan Stena Germanica till metanoldrift.

Sjöfartstidningen har tidigare skrivit om projektet. Men idag gick Stena ut med ett pressmeddelande där de slår fast att Germanica blir den första färjan i världen som drivs med metanol. Och redan i slutet av januari 2015 går hon in till Remontova-varvet i Gdansk för konverteringen som beräknas ta sex veckor.

”Fokus på innovation”

– Vi på Stena Line är oerhört stolta över att kunna bidra till utvecklingen i vår bransch. Vårt fokus har alltid legat på innovation som gynnar både våra kunder och samhället i stort, och det här är ett utmärkt exempel på när dessa syften sammanfaller, berättar Carl-Johan Hagman, vd på Stena Line.

Tekniken som kommer användas är utvecklad av Wärtsilä, i tätt samarbete med Stena Teknik. Efter omställningen kommer motorn bli en så kallad dual fuel-motor – där metanol blir det primära bränslet. Men möjligheten att köra på marin gasolja, MGO, kommer att finnas som backup.

Billigare konvertering

Under konferensen Motorways of the Sea höll Per Stefenson, från Stena Teknik, ett seminarium tillsammans med Wärtsiläs Toni Stojcevski. De förklarade då fördelarna med just metanol.

– Kostnaden för en konvertering till metanoldrift är billigare än att konvertera till LNG, berättade Toni Stojcevski.

Enligt honom så kostar konverteringen till LNG cirka 1.000 euro per kilowattimme – medan motsvarande siffra för metanol är 350 euro. Den sammanlagda kostnaden för konverteringen av Germanicas motorer kommer, enligt Stena Line, uppgå till cirka 22 miljoner euro.

Bättre infrastruktur

Metanol har ungefär samma utsläppsnivåer som LNG – de har snarlik kemisk uppbyggnad. Men en av de stora anledningarna till att de väljer metanol är att det inte kräver samma infrastruktur och är lättare att hantera.

– Till exempel kan man använda samma cisterner som redan används för andra typer av oljor, berättar Per Stefenson.

Undersöker även batteridrift

Parallellt med metanol- och skrubber-projekten undersöker Stena även andra tekniker för att få ner utsläppen, till exempel LNG och batteridrift.

– Vår storlek gör att vi har ett brett perspektiv på hanteringen av de nya svavelreglerna och det är troligt att vi kommer att använda flera olika lösningar under de kommande åren. Men om metanolprojektet går som planerat är tanken att vi ska konvertera fler färjor, säger Carl-Johan Hagman.

[/flowy_subscriber_only]