Det gasledningsprojekt som planeras mellan Ryssland och Tyskland – och som ska gå via Östersjön – kritiseras av de stater vars territorialvatten ska passeras.Lettland, Litauen och Polen, som i och med projektet skulle förlora den ryska gastransiten, säger att gasledningen kan få negativa konsekvenser inte bara miljömässigt utan även ekonomiskt och politiskt.Bland de mer seriösa argumenten mot projektet finns miljön. Det finns inte bara en rädsla för gasläckage och exlosioner utan man befarar också att många kemiska vapen, som ligger på Östersjöns botten sedan andra världskriget, kan komma att aktiveras eller skadas under arbetet. Den ryska marinen, men också andra allierade, lämnade tusentals ton stridsgaser (bl.a. sarin och iperyt) på Östersjöns botten. Särskilt stora mängder farligt gods finns vid Bornholm och Gotland där Östersjön är djupast. Det finns även många ”lagringsplatser” i Gdanskbukten. Polska experter och forskare påstår att det kan finnas upp till 90.000 ton kemisk ammunition, som kan få stora miljö- och hälsokonsekvenser för Östersjön.Enligt en rysk tidning vill Litauens premiärminister Algirdas Brazauskas diskutera gasledningens negativa konsekvenser med såväl Nordiska Rådet som Östersjörådet.Protestargumenten om att endast Ryssland och Tyskland skulle dra nytta av gasledningen är enligt experter svaga. Gas ska pumpas även från Tyskland till Storbritannien och många multinationella europeiska koncerner är involverade (t.ex. Gaz de France, BP, Gasunie och Norsk Hydro).