[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]�ndet till hemmavattnen.
45 000 mantimmar, nio dygn i docka i Landskrona och sedan har Viking Lines Gabriella fått en genomgång från skorstenen ner till sjökistorna och från ankarspelet i fören till propellrarna i aktern.
– Det är en stor och omfattande dockning på kort tid, men det är inte årets största, säger Bosse Lindgren, projektledare på Oresund Drydocks.
Klockan nio på förmiddagen halvvägs in i dockningen hålls som vanligt morgonmöte. Varvet och Viking Line går tillsammans med underleverantörer igenom alla de jobb som pågår ombord.
Lång lista
– I och med att en del el-jobb inte blir av, kan vi ha avgång den 5 april istället för den 6? säger Ulf Hagström, technical fleet manager på Viking Line som har ansvar för dockningen.
– Du får ett roder och en propeller med två blad, skojar någon av det tiotal man som deltar i mötet men något riktigt seriöst svar får Ulf Hagström egentligen inte.
Istället tar Bosse Lindgren till orda och börjar gå igenom sin varvslista. Han meddelar eller frågar underleverantörer efter status på alla jobb som pågår.
– Färskvattentankarna är klara, gråvattentankarna är klara. När kan vi få ett gasfri-certifikat för HFO-tanken? Snart, OK. När kan vi börja ta ner tält och ställningar på däck elva?
– Först sa vi på måndag, sedan pratade vi om tisdag, fast då sa du att det redan är mycket ställningar som ska rivas på tisdag, säger Ulf Hagström.
– OK, vi får tänka på det lite till. Ankarspelen, jag skulle vilja att ni avdelar en man att köra ankarspelen på måndag, säger Bosse Lindgren.
– Inga problem det kan vi göra, säger Lennart Mattsson som är chief ombord.
– Hylstätningarna håller vi på med men ligger lite efter plan. Om allting går som det ska kan vi börja fylla styrbords hylsa i eftermiddag, säger Bosse Lindgren och fortsätter av bara farten.
– Vi gjorde en extra insats en kväll. Där är lite timmar som vi måste ta betalt för, men det kan vi prata om sedan.
Sidbyte för landelen
Listan är lång, mycket handlar om stålarbeten som sedan måste rostskyddas varför det hamnar hos underleverantören Premator. Torktiderna för de olika färgsystemen är olika långa och durkar som man inte får gå på hindrar annat arbete. Vissa produkter ska torka både sex och elva dygn och det orsakar en hel del huvudbry under morgonmötet. Det är allt från skrovets utsida till tankar och rör och pumpdelar som får ny ytbeläggning.
Ett stort jobb under dockningen är att flytta landanslutningen för el från babords till styrbords sida.
– I Stockholm kan vi redan få landel och i Helsingfors har vi en överenskommelse om att så fort de kan leverera så tar vi emot men då måste vi flytta anslutningen till andra sidan fartyget. Det är ett stort jobb, inte bara stålarbetena utan sedan ska alla kablar dras om, säger Ulf Hagström.
Dessutom måste man naturligtvis ta upp ett hål i fartygssidan i lämplig höjd och installera en lucka.
– Den luckan ska kunna skalkas och den måste kopplas in i VDR:en och så måste man ha signal till bryggan så man vet om luckan är stängd.
Byggd för svenskt rederi
Orsaken till att landel-anslutningen måste flyttas på just Gabriella och inte på andra Viking Line-fartyg är att fartyget från början inte byggdes av rederiet.
För trots att Gabriella är nära systerfartyg till Amorella och Isabella var hon från början aldrig tänkt att ingå i Viking Lines flotta. När Amorella och Isabella hade överlåtits till Viking Line tecknade det jugoslaviska varvet två nybyggnadskontrakt med det svenska Rederi AB Sea-Link för leverans av ytterligare två fartyg av samma typ.
Sea-Link planerade att inleda kryssningstrafik mellan Malmö och Lübeck under namnet Euroway. På grund av inbördeskriget på Balkanhalvön försenades nybyggena. Det första levererades våren 1992 och fick namnet Frans Suell. Euroway blev ingen framgång och trafiken lades ned våren 1994. Systerfartyget under byggnad togs då över av DFDS och fick namnet Crown of Scandinavia.
Silja Line hyrde in Frans Suell, som döptes om till Silja Scandinavia och sattes i trafik mellan Stockholm, Mariehamn och Åbo. Färjan seglade för Silja Line till våren 1997, då Viking Line köpte fartyget. Efter en mindre ombyggnad fick hon namnet Gabriella och sattes i trafik på linjen Stockholm–Helsingfors.
Rostfritt mot kavitation
I maskin renoveras kopplingarna mellan huvudmaskin tre och fyra och reduktionsväxeln och en hel massa rör får ny isolering, för att nämna något av det som pågår i det som ytligt sett är en enda röra.
Utvändigt gås skrovet över och är fullt av fläckar där man lagt på ny färg. Stabilisatorerna är utfällda och rengörs och på en del ställen behöves ny plåt, bland annat i bogportarna.
– Vi är noga med bogportarna, av naturliga skäl, efter Estonia.
I aktern får ankstjärten närmare 10 ton nytt stål och rodren får ett extra lager rostfritt i framkant för att tåla kavitation bättre.
När alla punkter på listan gåtts igenom och några lagts till kommer avgångstiden åter på tal.
– Från varvets sida ser jag inga problem med att vara klara till tisdag. Ska vi spika tisdag? säger Bosse Lindgren.
Ingen av underleverantörerna protesterar och Ulf Hagström reser sig och går fram till whiteboarden i konferensrummet på däck 10 och ändrar avgångstiden till tisdag eftermiddag klockan 18.00 istället för onsdag morgon.
– Det är alltid trevligt när man kan vara klar lite tidigare än planerat. Trots allt står det 2 000 människor i Stockholm på torsdag och vill åka båt, säger Bosse Lindgren som har 250 man igång på Gabriella varav 50 till 60 är Oresund Drydocks anställda och resten kommer från olika underleverantörer.
Tidig planering
– För att överhuvudtaget hinna med allt på den korta tiden har vi arbetat med den här dockningen sedan i oktober. Jag har varit ombord två gånger och tittat och räknat, vi jobbar mycket med fasta priser. Vi satte ombord 33 man redan i Stockholm som påbörjade jobben och eventuellt får några följa med härifrån också. När fartyget går härifrån på tisdag har jag en veckas arbete kvar med att skriva slutrapport och fakturor.
För Ulf Hagström började planeringen för dockningen ännu tidigare. Det är tre år sedan Gabriella var på varv, även den gången i Landskrona men för en större renovering, och redan då började planeringen för det här besöket.
– Besättningen och jag samlar hela tiden in uppgifter om vad som behöver göras och har möten, när dockningen närmar sig måste vi välja vad som ska göras nu och vad som kan vänta.
Ulf Hagström var tidigare inspektör för tre fartyg, bland annat Gabriella, men har nyligen blivit Viking Lines technical fleet manager med ansvar för teknisk fartygsdrift, underhåll och driftsbefäl för rederiets sju färjor.
Egna underleverantörer
Utöver de 250 man varvet har ombord har Viking Line 213 personer från egna underleverantörer ombord under dockning, och mellan 80 och 90 personer i besättningen, som också utför arbeten, i huvudsak i inredningen. På bryggan monteras en ny VDR. Alla trapphus och publika utrymmen får nya mattor. Det som om ett par dagar ska vara fungerande toaletter är denna morgon bara regelverk av fyrkantrör. Alla hytter med balkonger får teak-imitation på däck. I tax free blir det nya hyllor och tre stycken hissar får nytt maskineri.
I caféet blir det en ny utskänkningslina och bufférestaurangen renoveras. Köken får en del nya golv och maskiner och i informationen får de som jobbar där ett höj- och sänkbart bord. Wilhelmsen Marine Service installerar frekvensstyrning och nytt övervakningssystem på alla fläktar ombord.
I relaxavdelningen får bastun en ytuppfräschning och bubbelpoolerna har lyfts upp och fått botten svetsad. Överallt hänger plast över väggar och möbler som inte ska smutsas ned eller skadas under arbetena.
– Det är en hel del pyssel bara med maskeringsarbetena innan vi kan börja, säger Ulf Hagström.
Säkerheten först
– Vi började redan på vägen ner med genomgångar av vårt säkerhetsarbete med alla underleverantörer. Vi visade säkerhetsrutiner och nödutgångar, vi pratade om rutiner vid heta arbeten och om att ha gasmätare i slutna utrymmen och att vi inte kommer att arbeta med larmet, så om det går är det på riktigt. Dessutom har vi med oss en egen brandbil och ett tiotal professionella brandmän från det privata företaget Rescue Finland.
Utöver de finska brandmännen har också varvet ett antal brandmän. Det ska vara brandvakter på alla heta arbeten.
På bildäck står tre mafi-vagnar fullastade med grejor som Viking Line själva köpt in till arbetena som ska utföras.
– Vi måste köpa in allt i förväg, det är så långa leveranstider på många saker att vi måste veta att vi har dem med oss.
Ett trendbrott
Att rederiet har egna underleverantörer ombord under ett varvsbesök är kanske inte unikt men en stor fördel enligt Viking Line.
– Det här varvet är väldigt flexibelt med det att vi har egna underleverantörer och för oss är det nödvändigt, säger Ulf Hagström.
Det är sjätte gången Viking Line dockar något av sina fartyg på varvet i Landskrona, långt från rutterna mellan Stockholm, Åland och Finland och över Finska viken. Ett tydligt trendbrott sedan tre fyra år tillbaka som beror på en rad saker.
– Tidigare dockade vi alltid i Finland, eller i Estland med den lilla färjan, men det fungerar väldigt bra med Oresund Drydocks. I Åbo är torrdockan hemskt stor så man kan bara ha kranar från den ena sidan, här har vi kranar från båda sidor samtidigt och vi kan använda bildäck eftersom vi kan lägga ner rampen på kanten av dockan och köra ombord vilket sparar mycket tid och pengar för rederiet.
Med så mycket folk involverade i arbetena måste man se till att alla kan få något att äta. När köken ombord också renoveras går det inte att använda dem. Catering i uppställda tält är ibland enda alternativet.
– Här i Landskrona har varvet sin matsal kvar, det är väldigt bra. Vi behöver inte ordna något.
De flesta dockningar innefattar en hel del målningsarbeten och målning är väderkänsligt, det går inte måla när det regnar eller är för kallt, vilket ger Landskrona en liten fördel jämfört med Åbo.
– Det ligger lite längre söderut, i Åbo snöar det den här veckan, säger Ulf Hagström samtidigt som dimman över Skåne lättar och temperaturen klättrar upp mot 17 grader plus under en av de allra första riktigt fina vårdagarna.
Ett färjerederi med mycket trafik under somrarna vill naturligtvis inte gå på varv med sina fartyg under den perioden. Samtidigt är det svårt att gå på varv mitt i vintern och därför blir det oftast under höst och vår.
– Vi har faktiskt en dockning inplanerad i januari nästa år men säkerhetsmässigt och underhållsmässigt är det inte bra med dockningar på vintern. Det är snö och is som kan ramla ner och skada någon, brandlinjerna kan frysa och det är svårt att hålla varmt, sedan är det problem med målningen.
En dockning är en jätteapparat, 45 000 mantimmar, över 500 personer ombord, rader av underleverantörer med olika arbetsuppgifter och arbeten som pågår på fartygets alla däck samtidigt men också sådant kan bli rutin.
– För besättningen som kanske är med om det här en eller två gånger är det en stor sak. Personligen kanske jag gör 50 dockningar per år, så vi är rätt så rutinerade, säger Bosse Lindgren som jobbat på varvet i Landskrona sedan 1969.
[/flowy_subscriber_only]